Tut tut tut

En sak jag tycker har varit lite roligt i tidningarna de senaste veckorna är snacket om Ranelid. Dels tycker jag det är kul att en del tycker låten är så hemskt dålig,   känns lite som att de har missat en grej....   ....Det är ju för fan melodifestivalen, en tävling i tråkig musik. Själv så har jag ännu inte hört den så jag kan inte säga något om den saken (har än så länge klarat mig från att höra ett enda bidrag från detta års melodifestival). 
Fast det roligaste tycker jag ändå är att Ranelid själv anser sig ha blivit sämre behandlad i svensk press än Breivik.

Bl a så blev han tydligen upprörd över att Jonas Gardell hade skämtat om honom på sin twitter, Gardell skrev om detta i Expressen i lördags vilket går läsa här. Aftonbladets Ronnie Sandahl skrev också om "Ranelid-mobbingen" för några dagar sedan.

Jag gillar Ranelid då jag tycker det är lite kul med folk som har storhetsvansinne, fast jag tag tycker ändå att Ranelid är en elitistisk hycklare. Han babblar gärna på om kärlek, om hur dåligt det är med all ondska, om hur viktigt det är att vara god, om hur god han själv är och om hur mycket han respekterar andra människor etc. Men samtidigt drar han sig inte för att skriva en massa skit om folk emellanåt för att bevisa hur förträfflig han är. Karln är är hybris och komik förkroppsligat!
Tycker bland det roligaste han hävt ur sig var för några år sedan när han var med och babblade i något program i SVT 2008 och avslutade med något i stil med:
"Och det här, mina vänner, är det bästa som sagts i TV på 30 år."
Själv så undrar jag då vad det var som herr Ranelid sade i teve 1978.


Både Expressen och Aftonbladet har försökt ringa Ranelid för en kommentar, men det tutade självupptaget.