Powered By Blogger

onsdag 2 oktober 2013

Får man ett motargument är det inte hat



Innan jag skulle gå till jobbet idag så satt jag i soffan framför teven och käkade frukost. På fyran dök helt plötsligt Maria Sveland upp i rutan i en intervju. Fick en dålig bismak och bytte kanal.
Jag fattar inte varför de fortfarande låter den där psykopaten medverka i program.
Jag har ungefär lika mycket övers för Sveland som jag har för Pär Ström, nada!


Marie Sveland är en person som får damp så fort någon ifrågasätter hennes svartvita världsbild. Enligt henne är ju alla antifeminister bara de inte håller med henne i precis allt. Det räcker enligt henne själv med att bara ifrågasätta henne för att det ska likställas med att hata henne, alla kvinnor och all feminism. 

Sveland är dessutom en person som har ljugit i flera debattartiklar där hon har ställt frågor till meningsmotståndare och sedan behållt svaren men bytt ut frågorna för att demonisera folk och sätta de i sämre dager. Anhängare till henne har även skickat bilder på avhuggna penisar till meningsmotståndare. 
Hon är även en person som hånar invandrartjejer som är feminister för att hon vill inte vara på deras nivå. Hon försöker ideligen framställa sig som bräcklig och skör men har i själva verket en oerhörd makt. Hon tycks snarare vara den som drar i trådarna bakom en hel del. Hur kan man annars ideligen få vräka ur sig på flera uppslag i DN? 
Sveland är ett exempel på extremfeminister som kräver likabehandling men inte förstår att det även innebär den behandling män alltid har fått - kritik, ifrågasättande och påhopp. Alltså vill Sveland egentligen ha särbehandling som nån sorts liten kungling monark som springer gråtande därifrån när hon får just den likabehandling hon krävde. Får man ett motargument är det inte hat.



Och vilka är förresten de män och kvinnor på hennes blogg som hyllar henne i kommentarerna till hennes vansinnesföreställningar? De kallar sig feminister men jag ser ingen riktig feminism där, enbart grundlöst hat och vansinne. Jag får även en väldigt stark känsla av rejäl cencur, att hon sorterar/raderar ut alla kommentarer som inte ger henne 100% medhåll. 
Jag kan definitivt föreställa mig henne sitta och frenetiskt uppdatera sidan och efter hand plocka bort oönskade kommentarer. Sen sitter hon och myser i sin självgodhet när hon läser igenom de positiva kommentarerna gång på gång. Det ligger liksom i hennes natur och då menar jag inte som kvinna utan som en självgod person med hybris. Allt som visar på motsatsen eller på något sätt kan indikera att hennes slutsatser är felaktiga censurerar hon bort.



Inom feminististrörelsen finns både högerfeminster och vänsterfeminister och dessa olika grupper har haft olika mål när det gäller att uppnå jämställdhet. Högerfeministerna vann starkt när klassperspektivet försvann till förmån till könsperspektivet då de frågorna som de drev hårt hade mindre att göra med att ändra ekonomiska förhållanden för kvinnorna i samhället utan koncentrerade sig mera på "50% kvinnor som chefer" etc. Det är därför inte konstigt att många kvinnor inom arbetarklassen känner sig främmande för de så kallade feministernas paroller som handlar om annat än de frågor som borde vara aktuella, t ex kommunalarbetarna (där de flesta är kvinnor) och sjuksköterskornas löner. De procent av cheferna som är kvinnor är inte bättre än sina manliga kollegor, det är en fråga om maktmänniskor vilket inte har med kön att göra. 
Ett stort problem är att många som kallar sig feminister, däribland Sveland, gärna "buntar ihop" folk och grupper. Det är t ex en stor skillnad att säga "Män begår våldtäkt" och att säga "De flesta som begår våldtäkter är män" Det första är ett kollektivt skuldbeläggande medan det andra är statistik.
Många undrar ofta varför män inte kan eller vill ta kritik mot mansrollen och kritik mot alla män i argument som "mäns våld mot kvinnor" och "alla män våldtar". Men det är väl inte mer konstigt än att invandrare tar det personligt om man påstår sig kritisera "invandrarkultur och inte alla invandrare" om man diskuterar "invandrares brottbenägenhet". De allra flesta män är inte våldsbenägna och har ingen negativ maskulinitet eller mansroll, precis som de allra flesta invandrare aldrig begår brott. Extremfeministerna ror i samma båt som Sverigedemokraterna, men de skyller på olika grupper.



Jag är förundrad över att människor med mer verklighetsförankrad syn på jämställdhet och feminism inte protesterar när deras frågor kidnappas av en liten klick vita akademiker/bloggare/journalister/opportunister. Som det ser ut nu kan alla som är kritiska till feminismen ta ett steg tillbaka och passivt se på när taleskvinnorna ensamma åstadkommer mer skada på egen hand.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar