Kapitalistiskt utnyttjande av kändiskåta mongon

Läste precis denna debattartikel av Daniel Paris Afshinnejad
(vinnare av Ung och bortskämd 2010).
Efter att ha läst den kan jag bara konstatera ett faktum,
Daniel Paris Afshinnejad är dum i huvudet.

Daniel Paris Afshinnejad  får det att låta som att dokusåpa är ett fenomen vi inte kan hantera - något som är större än oss själva.
Nej Daniel Paris Afshinnejad, "Paradise Hotel" speglar inte verkligheten. Deltagarna i Paradise Hotel är inte heller  representativa för befolkningen, vore de det så skulle knappast majoriteten av befolkningen betrakta såpan som en freakshow. Detsamma gäller såpan där Daniel Paris gjorde sin så kallade "tv-karriär". Daniel Paris Afshinnejads blev castad till såpan just för att han ansågs skilja sig från "normen" och därmed ansågs vara tillräckligt extrem för att bli "bra tv" (i hans fall att han var en tillgjord fjolla och bortskämd nolla som inte kunde någonting överhuvudtaget). Detsamma gäller alla deltagare "i Paradise Hotel."
"Paradise Hotel"är ett hårt regisserat program, klippt och skuret av TV3. Konstruerade miljöer och situationer (även om deltagarna är "amatörer" som agerar utan manus). Att supa, knulla och lata sig vid en simbassäng kräver inte så mycket av deltagarna annat än att de är en speciell typ som inte är så privata eller har så stor integritet.
Men många ungdomar ser på dyngan och ser då också att deltagande i dessa såpor leder till en sorts kändisskap (och eventuellt även några jobb inom nöjesbranschen), detta utan att anstränga sig det minsta eller ha någon särskild talang utan enbart att vara dum i huvudet.
Producenterna hetsar ständigt deltagarna till att göra dumma saker och när deltagare känner ångest (och kanske vill avsluta) kallas de till psykologsamtal där de blir konstant uppmanade till att stanna och att det kommer bli bättre. Detta gör producenterna även när deltagare mår riktigt dåligt i (fast de bitarna visas inte för tv-tittarna).
Robinsson var en annan typ av dokusåpa, men där utsattess deltagarna för svåra utmaningar, men samtidigt belönadess intriger och svek vilket inte är några goda egenskaper.

När den första dokusåpan introducerade mobbnings-tv:n blev det ett ramaskri över "fascist-tv" och startade en häftig debatt som idag istället uppfattas som banal. Sedan dess har vi nämligen blivit bedövade och svtrubbade och gäspar över dokusåpor och "reality shows".
Det känns dock passande att TV3 "Kinneviksgruppen" har denna typ av intelligensbefriande skitprogram. Kinneviksgruppen har ju betalat OS i Sotji enorma summor för att synas i ett land där polisen våldtar slavarbetare med järnspett. Efter att ha sett Uppdrag granskning kan man undra om TV3 har någon moral överhuvudtaget.

Daniel Paris Afshinnejad visar att dokusåpakändisar är människor som fått för mycket uppmärksamhet. Han brukar/brukade dyka upp en tid när jag tittade på morgonradio på TV(?) och brukade bl a kalla tjejer för "bitches" (antar att det ska verka skojigt och hippt). Kanske är han kvar i radion på TV (eller så är han i TV på radio)?
Tyvärr är det just den här dramaqueen-sexualiseringen och det ytliga fnittret/låtsasdjupet som gör mig allergisk och spyfärdig mot just den här typen av människor. Jag kanske är homofob i alla fall (konstigt då jag själv är en HBTQ-person).... ....Eller Nej, jag är inte homofob. Jag är idiotofob!


Jag har en idé till en dokusåpa. Man sätter in en kamera i ett hus och filmar de som sitter och tittar på en dokusåpa, timme efter timme. Dokusåpan de får titta på är de själva. Låter det inte exajting! Man skulle kunna kalla programmet "Kapitalistiskt utnyttjande av kändiskåta mongon".