Rojalist = efterbliven?

 Tycker man hela tiden hör folk som vurmar för kungahuset utbrista:

- "Åh vad fina prinsparet är!"

- "Vi måste ju vara stolta över att vi har så vackra prinsessor!"

Betyder det att de hade varit mindre stolta över kungligheterna om de varit hiskeligt fula?
Jag hörde en sådan kommentar senast måndagen på jobbet efter att lillprinsen gift sig med sin slitz-brud , en kollega utbrast:

"Vad fint bröllopet var på teven! Vilket snyggt prinspar!"

När jag och andra kollegor visade ointresse och kallade det skit lade hon till att:

"Jag tycker faktiskt vi ska vara stolta över att vi har så vackra prinsessor i det här landet!"

Jag frågade henne vad deras utseende hade med saken att göra och om hon hade varit mindre stolt om de varit fula. Hon blev sur och menade att hon hade varit stolt över kungahuset ändå, men att de är snygga är en bonus. 
Varför är deras utseende en bonus? Med samma pissiga logik så måste det ju i så fall vara ett minus/nackdel om de inte haft ett "tilltalande yttre"? Om deras utseende inte betyder något, varför i helvete ta upp det som argument för monarki?!

Fast jag tror nog att dessa idiotiska stollar skulle vara lika stolta ändå bara för att de är kungligheter, oavsett om de vore fula, dumma, fylltrattar, pedofiler eller vad som helst. Det har såklart inget med principfrågan att göra, men min avsmak späs i alla fall på av att de är så totalt befriade från talang för själva uppgiften. Jag har svårt att komma på något jag är mindre stolt över än vårt kungahus.

Vi skulle väl kunna ha ett enormt sportevent med kungafamiljen och hovet som enda deltagare där de får springa och kämpa och jobba lite, det skulle antagligen ha minst lika stort ”PR-värde” och kungligheterna skulle få jobba lite istället för att festa bort pengarna med motivationen att det betalar sig i slutändan. Hade varit roligare att se de tvingas hoppa stav och kasta slägga (eller helst fått gå en fightinh-match i bur mot varandra).
Många ser kungahuset som kändisar och då de själva är så förtjusta i kändisskap så diggar de även kungahuset. Om jag personligen ska gilla en kändis ska de ha gjort något för att förtjäna min beundran, t ex genom politiskt arbete eller skicklighet inom estetiska ämnen (som t ex musik, teater eller film) och det kan man inte säga om de i familjen Bernadotte. Det räcker inte bara med att vara född med arvsprivilegier.Av samma anledning har jag inte ett skit övers för "kändisar" med efternamn som t ex Kardashian eller Hilton.

Ni rojalister därute, räkna ut hur mycket av er skatt under alla år som gått till kungahuset och skicka de pengarna till mig. Jag har nämligen lyckats med precis samma sak som de gjort för att få pengarna, det vill säga fötts. Tyvärr verkar det inte inneburit en viss titel för mig, men prestationen är ju densamma så jag ser inget problem.
Jag blir djupt bedrövad över att så många i Sverige applåderar spektakel av det här slaget (eller rycker på axlarna, vilket ju också bidrar till att symboler för ojämlikhet och ytlighetskultur legitimeras) då det enda kungahus har symboliserat genom tiderna är förtryck, orättvisa och klassamhälle.


Fartdårar som krockar bilar, kaffeflickor, en prinsessa som kostar på dyra flygbiljetter till sin hund, en drottning som försöker förneka och dölja att hennes far var nazist, en ingift prins som fick gå före i kön till studier som han hade för låga betyg för att egentligen få gå samt en kung som berömmer och ger medaljer till diktatorer som bryter mot de mänskliga rättigheterna.  Mmm,mycket att vara stolt över
Varför heja på kunglighetern, de har väl inte direkt gjort något förutom att födas för att förtjäna allt ståhej.