Viktfrågor

Det är en sak som jag aldrig har förstått och det är viktfrågor och varför så många av den kvinnliga delen av mänskligheten verkar ha så svårt med den.

Det är många killar som har fått frågan av sin tjej:
Hon: "Tycker du att jag har gått upp i vikt?"
Han: "Nej."
Hon: (med sur uppsyn) "Det säger du bara!
"Han: "Men jag bryr mig inte om vad du väger. Jag älskar ju dig ändå!"
Hon: "JASSÅ!!! Så du tycker att jag har gått upp i vikt"

Jag är själv 187 cm lång och väger ca 110 kg. Det händer då och då att tjejkompisar beklagar sig för mig för att "de har gått upp i vikt" eller "är så feta och äckliga".
Jag skulle anta att de flesta av de tjejerna väger mellan 50-70 kg, så hur fet och äcklig måste de i så fall tycka att jag är som väger över 35 kg mer än de.

Jag hade en kvinnlig bekant för några år sedan när jag pluggade som ljög om att hon var gravid när hon hade gått upp i vikt på grund av en massa onyttig mat och festande. Hennes kille var överlycklig och berättade det en kväll när vi var några kompisar på besök hos dem.
Några veckor senare gick jag och hälsade på dem. De hade besök utav en av hennes tjejkompisar och jag märkte att killen verkade sur (vad jag inte visste var att han hade fått reda på att hon ljugit om graviditeten för att hon inte ville erkänna att hon hade gått upp i vikt). Jag nämnde hennes mage och undrade när hon skulle föda, vilket hennes tjejkompis såg som att jag hånade hennes vikt så hon började skrika om vilken äcklig och okänslig mansgris jag var.
Sedan dagarna efter sade den där tjejen till sina tjejkompisar att jag hade sagt att hon hade gått upp vikt och var fet. Kan väl säga så här, jag var inte direkt populär hos dem.

What the fuck! Har man gått upp i vikt är det för fan snarare ett konstanterande än ett påstående. Vad är det som får så många tjejer att ta till det här beteendet?
När jag frågade en tjejkompis om detta en gång fick jag till svar (inte ordagrant, men på ett ungefär):
"Ta en titt i närmaste tidning riktad för flickor, och gör detta ofta i många år. Se till att få hem lite gratisreklamprylar med smink som ska göra dig så vacker och perfekt. Eller börja ta en tur på stan och titta på reklamskyltar, så du kan se hur riktiga kvinnor ska se ut. Eller det räcker nog med att du bara tittar på en del klädesreklam, så ser du hur standardkvinnan ska se ut."

Ska jag vara ärlig så tycker jag att det är ett ganska korkat uttalande. Det är ju samma med killar. Kolla affischerna på stan, kolla reklamen - så ska en kille se ut! Det sänder ju signaler till oss också, inte bara tjejer. Vi ska se ut som Beckham och Brad Pitt med tvättbräda, men om man går på att man måste göra det så är man för fan korkad.
När jag var 19 var jag ihop med en tjej (jag tror att min kompis Oskar liknande henne vid John Bauers troll) som gärna högljutt påpekade när andra hörde hur tjock jag var och att jag borde gå ner i vikt. Hon vägde nog lika mycket som mig (jag vägde ca 90-95 kg då) så hon borde ha hållt käften då hon hade försökt slå ihjäl om jag hade gjort detsamma mot henne.
När jag gick teater i gymnasiet så var hela teaterklassen full av tjejer som var överkänsliga när det gäller vikten. Det fanns en rosa prinsessklänning i kostymförrådet där som nästan ingen av tjejerna i klassen kunde få på sig. Jag prövade den en gång och på mig passade den perfekt (jag var mycket smalare då än var jag är idag). Efter det vägrade nästan alla tjejer i klassen prata med mig på flera dagar.

De enda killar som jag har träffat som varit viktkänsliga har antingen varit väldigt smala med problem att gå upp i vikt (sådär 60 kg fördelat på 185 cm) eller väldigt överviktiga. De tjejer jag stött på däremot har oftast varit smala och absolut inte alls överviktiga på något sätt. Jag kommer ihåg i högstadiet och i gymnasiet, var väldigt vanligt med det beteendet där.
Jag kommer ihåg i skolan när en del tjejer satte sig i matsalen med ett jävla salladsblad på tallriken och sedan suckade:
"Nej jag ska inte äta så mycket, jag är ju så fet".
Sedan sneglade de på de andra vid bordet för att de ville att de skulle säga:
"Nej, du som är så smal och snygg".
Patetiskt beteende! Hade några tjejer i gymnasiet som alltid höll på sådär. Fast vi killar i min klass sade då aldrig:
"Nej, du som är så smal och snygg" som svar, utan snarare nått i stil med:
"Ja det är helt rätt. kvinnor som väger över 40 är äckliga fetton" vilket aldrig var populärt utan fick de att ursinnigt skrika att vi var okänsliga chauvanister (hur det jävla ordet nu stavas).

Nä, jag har då aldrig förstått mig på det beteendet. Då kan de ju lika gärna kräva att folk ska ge dem komplimanger och säga att det är en order för annars blir det stryk och pungspark. Hände några gånger i gymnaset att jag satt med och hörde på när tjejkompisar babblade. Ofta att nån smal tjej beklagade sig om sin vikt inför nån tjej som var betydligt större och tyngre. När den större tjejen påpekade att hon faktiskt var mycket större än bengeten fick hon höra:
"Jamen hallå, nu var det ju mig vi pratade om!"
Självfixeringen är total!
Sorgligt. Om det enda som betyder något är hur man ser ut så är man antingen helt tom inuti eller borde ta och skaffa sig lite självinsikt. Fast som sagt, de tjejer som gärna klagar inför andra om sin vikt och hur feta och äckliga de är, är oftast smala tjejer som verkligen inte borde oroa sig över sådant har jag märkt. Jag har aldrig hört en överviktig tjej häva ur sig samma sak.
Många tjejer (även en del gossar, fast det verkar inte vara lika vanligt) har tydligen svårt att acceptera att de ej är perfekta, men de borde fatta att ingen är perfekt. Sådana finns bara i sagorna! Om man tycker att man är helt perfekt så betyder inte det att man är det, man har då bara en väldigt skev bild av verkligheten.