Powered By Blogger
Visar inlägg med etikett kvinnor. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett kvinnor. Visa alla inlägg

tisdag 16 april 2019

Varför får jag inte lika hög lön som Messi när jag spelar plockepinn?

De senaste veckorna har jag knappt kunnat gå ut på facebook utan att läsa en massa uppmaningar om att ALLA måste stödja svensk damfotboll och då speciellt svenska damfotbollslandslaget.
Jag har till och med fått mail av folk som jag inte ens känner, som har försökt uppmana mig att titta på en viss landskamp som ganska nyligen gick i Friends Arena.  När jag skrev "Nej tack, jag tycker inte om fotboll."som ett svarsmail till en främmande kvinna (som hade skickat ett mail till mig) anklagade hon mig argt för att vara kvinnohatare.

Nej. Jag har inga som helst planer på att titta på fotboll, vare sig framför teven eller på plats på en läktare. Men jag kommer inte att låta bli att titta på grund utav sexism eller skev kvinnosyn, utan helt enkelt för att jag inte tycker om fotboll, varken herrfotboll eller damfotboll.
Jag skulle aldrig någonsin drömma om att betala för att se vuxet folk klädda i kortbyxor och knästrumpor springa efter en boll oavsett kön.



Nåja. Det blev rekordpublik för damerna i Friends Arena, och det är ju så klart kul för dem. Men med tanke på att de mer eller mindre gav bort biljetterna gratis (man kunde köpa biljett för en femtiolapp) så är det väl inte så konstigt att de fick publik i en landskamp. Men det är ju då samtidigt heller inte så konstigt att den landskampen blev en förlustaffär för Svenska fotbollsförbundet.

Många som skriker om att alla måste titta när damerna spelar landskamp skiter dock totalt i damfotboll när det kommer till matcher som inte är landskamper. Samma personer muttrar då även om de stora löneskillnaden inom fotbollen och om hur orättvist det är.
Men med tanke på prisskillnaden (de ger ju mer eller mindre bort damernas biljetter för att folk ska komma) så är det ju inte ett dugg konstigt att herrarna tjänar så mycket mer inom fotbollen i Sverige. Det vore intressant att se om en damlandskamp skulle få samma uppslutning om biljetterna kostade lika mycket som biljetterna till herrarnas matcher.

Här kommer lite siffror som visar varför de inom damfotboll tjänar så mycket mindre än herrarna:
Allsvenskan hade 2018 alla matcher 2.021.789 betalande åskådare – över två miljoner åskådare för fjärde året i följd (men en minskning från 2017 då de hade 2.180.952 betalalande åskådare)

Superettan hade 2018 alla matcher totalt 546.603 betalande åskådare, en ökning från 2017 då de "bara" hade 497 848 betalande åskådare. Fast de har haft bättre siffror, 2013 hade de t ex 709.712.

Damallsvenskan hittar jag inte statistiken på för 2018, men vet att den t ex 2013 (samma år som superettan hade 709.712 åskådare) hade 97.860 betalande åskådare. År 2017 hade de 106.791, men vad jag vet så har det minskat sedan dess.
Både AIKs herrar och Hammarbys herrar drar lätt mellan 20.000-25.000 betalande åskådare på varje hemmamatch, medan de flesta lag i damallsvenskan har svårt att ens få 1000 pers till sina (I damallsvenskan är det kanske tre lag som lyckas få över 1000 pers per match; Piteå, Hammarby och Eskilstuna).
De flesta damlag i fotboll når därför inte upp i samma ekonomiska klass som herrarna utan lever istället på pengar som herrarna tjänar in.  AIK som vann allsvenska publikligan 2013 med 283.497 betalande åskådare hade alltså nästan 3 gånger mer publik själva på sina matcher än vad hela damallsvenskan hade det året.
Lägg till det till den jättestora skillnaden i vad biljetterna kostar i Damallsvenskan och i herrarnas Allsvenskan.


Problemet med hela debatten om löneskillnader inom den sport är att man stirrar sig så blind på jämlikhetskortet att man inte inser att det inte är genus det handlar om egentligen.
Damfotbollsspelarna tjänar inte mindre för att de är kvinnor eller för att de på något sätt skulle vara sämre, utan för att verkar i en mindre inkomstbringande verksamhet.
Svårare än så är det inte.

Och innan folk börjar skrika om t ex skattepengar kan det vara värt att komma ihåg att Damallsvenskan får mer statligt/kommunalt bidrag än Allsvenskan. Detta på grund av att damallsvenskan som serie går miljoner back varje säsong då de inte har samma publikantal.

Men alla ni som vill stödja damtfotboll borde börja gå på matcherna, köpa merchandise etc. Men folk verkar bara vilja se dem när det är landskamp (där de mer eller mindre ger bort biljetterna).
Jag hoppas innerligt att alla ni som upprörs inte bara är sådana som snackar teorier och anser att andra ska göra saker (men inte ni själva), utan att ni även i praktiken kommer sitta på läktarna så att pengarna rullar in för damerna.
Men så länge inte flera är intresserade av att ägna en kväll åt att gå ut och se damfotboll, oavsett hur mycket de är för eller emot jämställdhet, så kommer det inte ske.

Over and out!

lördag 16 juni 2018

Studenttider= Samma gnäll varje år.... ....men bara åt ena hållet

Ord är farliga, någon kan bli kränkt. Det är bäst att vi förbjuder alla ord.

De senaste veckorna har det varit studenttider.... ....Igen. Det har som vanligt inneburit att en massa unga studenter har åkt runt på studentflak och ibland har de haft stora banderoller eller skyltar på flaken med dålig pubertal humor om sex eller alkohol. Inte sällan innehåller dessa banderoller även pinsamt dåliga nödrim och felstavningar. De flesta är även ständigt återanvända då de flesta verkar ha brist på fantasi för man får nog tillbaka väldigt många år innan man hittar en studentbanderoll som inte har använts tidigare.
Och det blir samma jävla liv varenda år.

Jag vet inte hur många artiklar jag har läst (i bl a expressen och aftonbladet) de sista veckorna där folk fullkomligen skiter på sig av kränkthet och skriker om kvinnohat och anklagar studenter för både det ena och det andra.


Det skrivs om sådant här varenda år. Studentbanderoller med pubertal humor och nödrim, samt om lättkränkta mähän som gråter ut i media och även anklagar studenter för kvinnohat, dålig kvinnosyn och läser in att de vill våldta tjejer på grund av en banderoller med dålig pubertal humor på studentflak.

Själv så ser jag bara dålig pubertal humor med nödrim, men inget att uppröras över. Jag upprörs nog mer över att så många av dessa studenter inte ens verkar kunna stava till de enklaste av ord. Men att sådana studentskyltar gör att de får dålig människosyn är ungefär lika troligt som att anklaga Kalle Anka för att göra folk till blottare.

En ung kvinna har fått gråta ut i både Aftonbladet och Expressen. Hon hade tydligen högt klagat på en studentbanderoll (där det stod "Dra fiffin i grus vi drar el i h*rhus") hon inte gillade varpå de fulla studenterna på flaket hade ropat att hon skulle dra fittan i grus. Då hade hon blivit så arg att hon hade skrikit saker hon inte ens minns och spottat på dem.
Att de skriker på folk är inte ok, men ser det inte som mer upprörande än när t ex ett gäng fulla tjejer på ett studentflak (för x antal år sedan när en kompis lillsyster tog studenten)ropade att vi skulle visa kuken. Vi varken följde deras uppmaning eller blev kränkta. Inte heller kontaktade vi Sveriges största tidningar för att gråta ut vår kränkthet.

MEN!..... .....Varför hör man aldrig någon uppröras eller säga ett ord om de skyltar/banderoller som kvinnliga avgångsklasser har?
Här är några exempel som jag har sett:

"Ikväll får era pojkar smisk, för vi har lärt oss att använda både gag och pisk." 
"Dra ballen i gruset, tjejerna i BF är i huset" 
"Ikväll Blir din son hård, här kommer tjejerna från vård". 
"Efter 3 år är vi på frisör bäst på blowjobs" 
"18 saftiga bröd vart fan är korven" 
"Vi får era killar att rodna när vi masserar deras växellåda"

En bekant i Göteborg har berättat att hen läste detta på ett studentflak i förra veckan där det var bara tjejer:
"Den enda vi lärde oss på 3 år var att suga kuk"
Men då upprörs ingen. Varför är det ok att skriva "dra ballen i grus...." medan "dra fittan i grus...." istället anklagas för att vara kvinnohat. och uppmuntra till våldtäkt?  Media slår bakut, till och med gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström kritiserar 19-åriga manliga studenter för en viss typ av budskap men ingen sägger ett ord om 19-åriga kvinnliga studenter med exakt samma typ av banderoller. Dubbelmoralen är påträngande.

Titta på nedanstående två bilder.

Om du upprörs över den ena men inte den andra, så är du inget annat än en hycklare. Om du upprörs över båda.... ....då är det ditt problem, inte studenternas.
Jag tar inte illa vid mig, för tar man illa vid sig av sådana infantila budskap på studentflask så bör man tänka över hur bortskämd man är.

Sedan läste jag även om detta. 
Tråkigt för de drabbade, men det är väl inte första gången någon har fått ett flak, banderoll eller studentskylt vandaliserat. När jag själv tog studenten  så fick en av klasserna på samhälle sin klasskylt som de skulle ha när vi gick studenttåget genom staden. Den blev uppeldad precis innan vi skulle gå ifrån skolan. Inga tidningar ddock skrev om den vandaliseringen och det var inga som började grina då, till skillnad från denna klass som det i år skrivits om.
Killen som eldade ner skylten/banderollen när vi tog studenten hade blivit mobbad av ett gäng i den samhällsklassen. Så vem vet, kanske någon till som fått nog av mobbing.... ....Men då jag inte vet något mer om det låter jag det vara osagt.

I framtiden får det stå så här på alla studenters studentflak:


söndag 5 november 2017

Tysta inte ner de som blivit utsatta, oavsett deras kön

De senaste veckorna har det skrivits en hel del i sociala medier om sexuella trakasserier. Flera män i maktposition har pekats ut av flera som ett par riktiga grisar. Väldigt många kvinnor har under hashtagen "#Metoo delat egna erfarenheter om det.

Det är bra att kvinnor som har blivit utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp inte är tysta och att skulden läggs på de människor (ofta män) som tafsar och förgriper sig på andra.
Förhoppningsvis leder detta till att kvinnor vågar säga ifrån, inte accepterar sexuella trakasserier och i förlängningen hoppas jag att det kan påverka åt rätt håll.



Jag tycker det är bra att människor berättar om sina erfarenheter av sexuella trakasserier, tafsande och sexism och för att markera att sådant inte är ok.
Men samtidigt har jag även sett flera killar som har delat samma hashtag och berättat om saker de har blivit utsatta för av andra män och kvinnor . De har då mötts av ilskna kommentarer om att de ska hålla käften samt anklagelser om att de bara vill stjäla fokus och förminska utsatta kvinnor.
Det är tyvärr något som jag har sett även tidigare under många år.
Det blir då lite samma sorts mentalitet som när Susan Steinmetz som var chef för Family Research Center vid Indianauniversitete (och bla hjälpt till att starta kvinnohem för utsatta kvinnor och forskat om kvinnomisshandel) fick motta flera hot när hon senare även föreläste om män som misshandlats av kvinnor. Då ansågs hon plötsligt motarbeta trots att hon under flera år hade arbetat arbetat med att hjälpa utsatta kvinnor och belysa problemet med kvinnomisshandel och kvinnoförtryck.
Eller som när folk här i Sverige när de startade mansjourer i början bemöttes av motstånd och kritik för att folk var rädda att de skulle stjäla resurser som istället skulle gå till att hjälpa utsatta kvinnor.

Det ena behöver inte utesluta det andra.

Vi är många  killar och män som har blivit utsatta för sådant genom åren, men när vi försöker prata om det blir vi alltid nedtystade genom att bli anklagade för att bara försöka stjäla fokus från de kvinnor som blir utsatta för detsamma, samt får höra att det "inte är så vanligt". 
Jag kommer t ex ihåg för några år sedan när det stod i tidningar om en krog/restaurang i Skottland där all manlig personal hade börjat vägra att bära arbetsklädseln som var kilt för att de tröttnat på alla kvinnliga gäster som försökte titta under kilten och lyfta upp dessa för att de ville se om de bar något under eller inte. Många, både män och kvinnor, tyckte då att det bara var roligt och att den manliga personalen var humorbefriad och lättkränkta. Många skrev även saker som t ex "Ja ja, nu vet de hur de är för kvinnor, rätt åt dem". Hur kan det vara rätt åt dem? Det känns lika dumt som att någon skulle säga att "nu vet de hur de känns".om kvinnor som blir utsatta för misshandel av främmande män på offentlig plats bara för att det är vanligare att unga män blir utsatta för sådant av andra män. Om någon hade hävt ur sig något så urbota korkat då så hade förhoppningsvis alla fördömt och idiotförklarat den personens kommentar.

Jag minns när jag som ung studerade på en folkhögskola. En kvinnlig lärare där ville plötsligt under en lektion prata om sexuella trakasserier och undrade om några i klassen hade blivit utsatta för sådant, men sedan tystade hon bryskt ner de killar i klassen som försökte yttra att de de också blivit utsatta för sådana saker. Samma kvinnliga lärare blev senare under samma läsår full under en klassresa och tafsade då själv friskt, Hon försökte bl a dra ner mig i sitt knä när jag enbart klädd i boxers skulle gå på toaletten mitt i natten (har skrivit om det en gång tidigare här).
När jag var mellan 18-23 och bodde i mindre städer så var det jättevanligt med medelålders kvinnor som var ute efter lammkött på krogen i form av yngre fulla killar. Dessa kvinnor tafsade mer än gärna, kom med oanständiga förslag och klämde yngre killar på röven och skrevet oavsett om de ville eller inte. Jag åkte hem många gånger med blåmärken på röven efter allt nypande och tafsande. Om någon yngre gosse blev för full så tog de gärna "hand om honom" och försöker få med honom hem eller i alla fall in på toaletten. Det var ofta som man fick rädda yngre bekanta som druckit för mycket från att inte bli hemdragna av dessa kvinnor.
En polare som hade fest hemma hos sig i somras gick och lade sig tidigt under festen då han var trött, han vaknade senare av en kvinnlig festdeltagare som hade smygit ner brevid honom i sängen och körde ner tungan i halsen på honom. Det är många, både män och kvinnor, i hans umgängeskrets som har skrattat och skojat om det. När jag har frågat några av de som skrattade åt detta om de hade tyckte det varit lika roligt om könsrollerna hade varit ombytta har de blivit tysta. En del har då insett hur fel den handlingen var av den kvinnan medan andra bara har mumlat "det är väl inte samma sak"".

En del skriker om att alla män måste inse att alla män är en del av problemet om de inte säger ifrån när andra män beter sig illa samt ta ansvar över andra mäns handlande. Till de personerna vill jag bara ställa följande fråga:  Jag skulle vilja veta varför jag som laglydig skötsam samhällsmedborgare har ett rättsansvar som sträcker sig längre än andra människor av annat kön? Det är lika orimligtt som att kräva att alla muslimer ska ta avstånd från dårarna i IS, eller att kräva att alla vi som är HBTQ-personer ska ta avstånd varje gång Alexander Bard häver ur sig något nedlåtande mot andra människor.
Alla som generaliserar påstår att de har fog för det och att det är just deras kollektiva skuld som är berättigad och att just de har rätt att bunta ihop skyldiga och oskyldiga.
Det är fel att blanda ihop civilkurage med kollektiv skuld. Det är två helt olika saker.  Civilkurage är en annan sak än att känna att man är en del av problemet. Civilkurage är något som de flesta borde skaffa sig oavsett kön. En mans tystnad säger inte mer än en kvinnas.
Jag säger ifrån om/när jag ser dåligt beteende, oavsett om det är någon jag känner eller främling på bussen. Men för det kommer jag aldrig känna någon skuld för vad andra rövhattar utsätter andra för.


Jag tycker det är bra att människor av båda könen berättar om sina erfarenheter av sexuella trakasserier, tafsande och sexism och för att markera att sådant inte är ok.
Jag blir lika ledsen varje gång jag hör om folk som blivit utsatta för sexuella trakasserier, misshandel eller homofobi, oavsett vilket kön offer eller de som utsätter folk för sådant har.

onsdag 9 augusti 2017

Tankar angående påståendet "Kvinnor tafsar inte"

För några veckor sedan läste jag om en kommun (Falkenberg) som ska anordna ett festival där enbart kvinnor är välkomna, männen är portade. Detta på grund av att de kvinnliga festivalbesökarna inte ska behöva bli utsatta för män som tafsar.
Jag skrev en kommentar  på en Facebook sida om detta (i en tråd där det argumenterades om detta):

"Undrar vad de gör om något fruntimmer tafsar? Kanske en festival där ingen får komma? På S.R.F. har det genom åren varit vanligare att män har blivit utsatta för sexuella övergrepp och då av andra män. Ska de därför med samma korkade logik starta en festival där vi som är HBTQ-personer inte är välkomna? I mina öron låter det ungefär lika korkat. Segregering bidrar aldrig till något gott."
Jag fick snabbt arga svar på den kommentaren av folk som hävdar att kvinnor aldrig tafsar.
Undrar i vilken värld de lever i, för det verkar inte vara verkligheten. Människor oavsett kön gör så samt raggar, inte bara heterosexuella män. Jag har själv fått väldigt många konstiga kommentarer samt blivit tafsad på genom åren av både heterokillar, heterotjejer samt HBTQ-personer av båda könen.


Jag minns är jag gick en ettårig teaterutbildning på en folkhögskola när jag var 20 år samt bodde på skolans internat. På en annan utbildning gick en tjej som var uttalad radikalfeminist och som alltid pratade om hur förtryckta kvinnor var av män.
Därför blev det lite bisarrt när jag och en manlig klasskompis en lördagskväll gick  på nattklubb och träffade på henne där. Det första hon försökte göra var att köra tungan i halsen på min klasskamrat vilket han inte alls var intresserad av. När hon efter en längre stund äntligen förstod vinken att han inte var intresserad vände hon sig istället mot mig. Hon tog tag i mina händer och försökte med tvång få mig att ta henne på brösten vilket jag absolut inte hade något som helst intresse av. På måndagen efter den helgen när skolan hade börjat fick vi höra från kompisar på skolan att hon hade sagt att vi både hade försökt "tokraggat" på henne under lördagskvällen samt att det var VI som hade tafsat. Länge leve närminnet.

Ett år senare, när jag var 21 år, började jag på en ettårig utbildning på en annan skola i Värmland. Vi åkte i början av vårterminen iväg på klassresa till Göteborgs filmfestival. Sista kvällen hade jag och en kompis stannat kvar på vandrarhemmet där vi bodde under tiden. Vi hade druckit lite öl och tittat på tv innan vi gick och lade oss.
Senare på natten vaknade jag av att jag var pissnödig och då jag trodde att alla nog ändå sov vid den tiden på dygnet så brydde jag mig inte om att klä på mig utan smög tyst ut för att uppsöka toaletten enbart klädd i mina boxershorts. Vid bordet utanför toaletterna satt några av mina klasskamrater och drack tillsammans med några av våra lärare som de hade supit ner totalt. En kvinnlig lärare, en av mina klassföreståndare, var väldigt berusad och när hon fick se mig utbrast hon:
 - "Joel, kom och sätt dig hos mig!" 
Varpå hon sedan försökte dra ner mig i sitt knä till de andras munterhet. Hon greppade tag i mig runt midjan vid mina boxers och jag minns att jag hann tänka "Antingen sätter jag mig eller så kommer hon dra av mig dem inför allihopa" innan jag motvilligt satte mig ner i hennes knä och hon försökte lägga armarna runt mig.

Några år senare (efter att ha jobbat några år som truckförare och maskinist) började jag plugga på en en annan folkhögskola och bodde även på en av den skolans internat. I min klass var vi två killar och resten tjejer. Både jag och den andra killen var/är HBTQ-personer (jag bi och han homo). Vi elever på skolan brukade ofta tillbringa fredagskvällarna på ortens värdshus där vi festade, krökade och sjöng karaoke. 
Vid ett tillfälle på värdshuset blev en tjej i klassen utsatt för en främmande full kille som nöp henne på röven. Både hon och de andra i klassen var väldigt upprörda över att hon hade blivit utsatt för sådant.
Någon vecka senare var jag, min manlige klasskamrat och en tjejkompis där igen. Min klasskamrat blev då väldigt full. Han och vår tjejkompis spanade in samma man som de båda försökte ragga upp. Till min klasskamrats stora förtret och ilska fick han dock nobben av mannen som istället visade intresse för vår tjejkompis inviter och senare på natten följde hon med honom hem.
När jag och min klasskamrat då skulle cykla hemåt tillbaka till skolan var han väldigt berusad och välte med cykeln mitt ute på vägen ett antal meter framför mig. En annan kille som gick förbi sprang då snabbt fram, undrade hur det gick och försökte hjälpa honom upp. Min klasskamrat passade då på att ta killen mellan benen och och greppade tag. Killen slet sig snabbt fri, vände sig och och gick argt därifrån samtidigt som han ropade till min klasskamrat att han var ett "bög-äckel". Han tittade sedan på mig och utbrast
- "Den jäveln tog mig på kuken!".
Jag frågade min klasskamrat:
 - "Vad fan håller du på med?!"
Han ryckte bara på axlarna och sluddrade fram:
 - "Vadå?! Får man inte ens känna lite eller?!".
När jag jag dagen efter berättade om hela händelsen för våra kvinnliga klasskamrater som också bodde på elevhemmet så skrattade de bara högt och flera av dem tyckte även att vår klasskamrat hade varit väldigt rolig (även hon som själv hade blivit utsatt för tafsande på samma ställe).

Varför är det så? Om en kvinna blir utsatt av en man är det hemskt, men om en man blir utsatt av en man (eller för den delen även en kvinna) så är det roligt samt att samma personer som upprört skulle ta en kvinna som blir utsatt för tafsare i försvar då knappt skulle rycka på axlarna.

Vi kan förresten gå tillbaka till den tiden när jag var 20 år och gick på den där första folkhögskolan.
Min klass där hade en klassföreståndare som var en homosexuell man. Han var extremt sexfixerad och även ställde olämpliga frågor av den sort som lärare inte ska fråga sina elever Han frågade bl a klassens yngsta kille mitt inför alla oss andra i klassen om han hade smakat sin egen sperma och när flera klasskamrater påpekade att det var väldigt olämpligt så blev han bara förvånad. Vid ett annat tillfälle försökte han övertala mig om att ge honom mina nycklar till mitt elevhem (han tyckte jag kunde sova i hans lägenhet under tiden) för att han hade spanat in en en äldre manlig elev som bodde där och ville försöka förföra denna elev.
En dag en av de första veckorna på höstterminen hade vår klass haft ett aerobicspass under en timme. När jag och de andra killarna efteråt gick till killarnas omklädningsrum för att duscha och byta om så följde denna lärare med oss för att göra detsamma. Han stod dock mest och spanade in oss när vi bytte om vilket gjorde att jag och en annan kille blev lite obekväma med hela situationen, varpå jag snabbt som en ursäkt för att slippa klä av mig mera inför honom frågade den killen om några träningsredskap/maskiner som stod i omklädningsrummet. Vi båda slutade då med att klä av oss och han visade mig hur jag skulle träna/använda de träningsredskapen (till mitt försvar kan jag ärligt hävda att jag inte ljög, jag visste faktiskt inte hur de träningsredskapen funkade). Läraren tröttnade då och gick för att duscha. Vi låtsades fortsätta träna fram till att han hade duschat färdigt och gått in i bastun varpå vi snabbt duschade och bytte om.
En tredje kille i klassen berättade senare detta fnissigt för några av tjejerna i vår klass varpå flera blev sura på oss och även anklagade mig för att vara homofob (jag hade inte kommit ut ur garderoben än då). Jag frågade om de själva skulle tycka det var helt lugnt att duscha med en äldre man som samtidigt väldigt uppenbart spanade in deras nakna kroppar, men de mumlade bara något om att det inte var samma sak men kunde inte förklara skillnaden.

Det är som i Let´s Dance när Tony Irving ibland verkar få kåtslag och utbrister att en man "osar sex" och reducerar denna till en extraordinär rumpa. Då har han fått medhåll på bloggar och twitter från en massa medelålders kändiskvinnor som var sugna på lammkött. En ung kvinna hade aldrig kommenterats på samma sätt för då hade det ansetts vara sexistiskt och kvinnoförnedrande, men de manliga deltagarna är män och därför anses det då vara bara "skoj", "fnissigt" och "fräckt". Lika när den kvinnliga programledaren t ex har slitit upp en manlig tävlandes skjorta och smekt hans mage Det ansågs bara smålustigt.
Jag har t ex hört personer säga att det är homofobiskt och transfobi när transpersoner har fått nobben av heterosexuella män. Gäller inte rätten att säga nej och rätten att ha vilka preferenser man vill? I så fall ska jag säga samma sak om jag får nobben av en lesbisk kvinna, då är hon trångsynt och hbtq-fientlig. Då jag själv är en HBTQ-person (bisexuell) så måste ju de lesbiska kvinnorna vara HBTQ-fientliga när de inte vill ligga med mig, i alla fall enligt en sådan logik. Alla äger rätten att backa hur mycket åtrå man än känt tidigare, och den rätten gäller för alla människor vare sig man identifierar sig som en hetero, homo, bi eller transperson. Detta gäller även om man först har sagt ja. Man behöver inte ens en ursäkt för att avstå.

Tyvärr vill inte många se detta och lever i förnekelse. I deras värld är det därför bara hemska dumma män som sysslar med sådant och de enda som blir drabbade är stackars snälla kvinnor. Ingen ska behöva bli utsatt för sexuella trakasserier oavsett kön, men folk är rent allmänt (både män och kvinnor) mer benägna att försvara kvinnor som blir utsatta för sådant än när män blir det.

torsdag 3 augusti 2017

Alla generaliseringar är farliga

En kommun ska alltså anordna en festival där enbart kvinnor är välkomna och män är förbjudna. Detta för att de kvinnliga festivalbesökarna ska slippa bli antastade av män som tafsar. Går läsa om det här, här, här, här, här, här, här och här.

Jag undrar förresten vad de gör om någon kvinna tafsar på den mansförbjudna festivalen, innebär det att nästa steg blir att fixa en festival dit ingen får komma överhuvudtaget? 
På Sweden Rock Festival har det genom åren varit vanligare att män har blivit utsatta för sexuella övergrepp och då av andra män. Ska de därför med samma logik starta en festival där vi som är HBTQ-personer är portade och förbjudna? Ungefär lika korkat. Segregering bidrar aldrig till något gott.
Jag kan inte låta bli att himla med ögonen när jag tänker på ironin i att om någon hade velat göra en festival som istället vill förbjuda det andra könet så hade samma personer som tycker detta är en bra idé skrikit sig hesa om uteslutning, förtryck, kvinnohat, sexism, patriarkat etcetera.
Alla som generaliserar påstår att de har fog för det och att det är just deras kollektiva skuld som är berättigad och att just de har rätt att bunta ihop skyldiga och oskyldiga. Men principen fallerar ändå.
Jag blir mest trött på alla dessa svepande generaliseringar om "vita kränkta män". Vilka svepande och korkade generaliseringar är egentligen ok? Är det enbart de mot män eller även liknande mot kvinnor? HBTQ-personer? Folk från andra länder eller av vissa religioner? För mig är detta lika korkat som om Sweden Rock Festival hade anordnat en "bögfri" festival där HBTQ-personer inte är välkomna.

Denna mansförbjudna festival löser ungefär lika mycket som förra sommaren när några tyckte att festivaler och konserter skulle ha mansfria zoner. Exakt lika kortsiktigt tänkt.
Hur skulle det gå för de kvinnor som inte har någon lust att ställa sig i den mansfria zonen? Signalerar dessa kvinnor fritt vilt?
Som om samhället skulle bli tryggare av att man skapar större avstånd mellan könen. Ingen annan än de som skadar andra ska behöva ändra hur de lever. Vi ska gå mot ett jämlikare samhälle i framtiden, inte vika oss och anpassa oss till icke civiliserade rövhål med rutten människosyn. 
Kräv istället att de festivaler där detta händer att de för att få fortsatta ska öka säkerheten med ökad bevakning (mera vakter, poliser och patrullerande personal) och snabba ingripanden. Samt ge dessutom alla förövare kännbara straff)

Det är bisarrt att en del låter den lilla minoritet av karlar som inte kan sköta sig (oavsett om de är svenskar, invandrare, vita eller mörkhyade) ändra hur de lever sina liv och ser på alla andra män. Men personligen föredrar jag att vara konsekvent i att inte döma en större grupp efter vad en liten minoritet gör.

lördag 24 december 2016

I-landsproblemen hopar sig i vinterlandskapet

Jag är så jävla så trött på sådant här dravel. Snart kommer nog några reagera, bli kränkta och arga på alla tv-program eller filmer där det finns stumma rollkaraktärer för att dessa inte pratar lika mycket som de rollkaraktärer som inte är stumma.
Det är som för några år sedan då några stollar rasade över att ca 60% barnböcker hade manliga huvudroller medan bara ca 40% hade kvinnliga. Det ansågs vara skandal och de krävde att ALLA skulle vara lika upprörda, rasa och protestera etcetera. Att däremot tjejer är mer representerade än killar i ungdomsböckerna försökte samma personer samtidigt sopa undan mattan och hävdade/bortfärdade det då istället handlade om killarnas dåliga utbildning och att de inte kunde läsa.
Jag undrar hur de ställde sig till Barbapapa.  

Jag har ett bättre förslag. Låt oss kräva en ny lag där vi tvingar alla barnboksförfattare och manusförfattare till barnprogram att bara skriva om rätt saker, rätt personer och vid rätt tillfälle! Böter, fängelse, smisk på stjärten, arkebusering och skamvrå.... ....Ja maktmedlen är många och såklart oerhört berättigade. Polisen ska ha rätt att när som helst kunna göra husrannsakningar i alla författares datorer och beslagta allt material som inte är korrekt.

Hela denna debatt är urlöjlig. Artikelförfattaren Fredrik Eklöf begriper uppenbarligen inte ett skit av  av dramaturgi. Uttryck handlar om så mycket mer än det talade ordet,och när det handlar om taltid så är det som sägs av olika vikt. Vad spelar det för roll att den kvinnliga taltiden i julkalendern är mindre när det är den unga kvinnliga huvudrollens handlande, tal och repliker som i huvudsak fört handlingen framåt? Den visar också på att dessa genusvetare och kritiker inte har sett hela (vilket de kanske borde ha gjort innan de började skrika i media), då den kvinnliga unga huvudrollen har tagit mer plats ju längre tiden gått, plus flera kvinnliga roller, kvinnlig färgstark skurk med kvinnlig hejduk, kvinnlig tomtevätte etcetera. Kvinnliga representationen är stor i detta fantasyäventyr, så det var ganska korkat av Eklöf och de andra kritikerna att de dömde ut den på förhand.
Jag jobbar på en grundskola och alla barn där, både pojkar och flickor, har fullkomligt älskat denna julkalender och tycker att den är helt fantastiskt bra.

Att fokusera på kön är att frånta litteraturen och barnprogram ett av dess största värden. Det är synd att anta att man bara kan identifiera sig med fiktiva figurer av sitt eget kön. Det är inte protagonisternas kön som skapar igenkännande och trygghet oavsett åldrar det är författarnas, regissörernas och skådespelarnas förmåga att förmedla en historia.

Men Fredik Eklöf kan ju själv hålla käften stängd så blir det mindre män som tar plats. Sedan kan han låta bli att låtsas sig föra alla kvinnors talan, ge fan i att skriva och istället låta nån kvinna tala och få skriva på SVT istället.

God Jul till alla, oavsett kön.

söndag 27 november 2016

Mansplaining = onödigt uttryck för mindervärdeskomplex


Ett ord som många verkar använda nu är mansplaining, fast oftast verkar de användas av utan ett uns av självinsikt eller självkritik.

När jag läser själv ordet står det:
"Mansplaining = När en man förklarar något för en kvinna inom ett ämne som hon vet mer om. Ordet är en sammansättning av de engelska orden man och explaining." 

Dock så är "mansplaining" ett begrepp som många häver ur sig för att de inte vill tappa ansiktet eller erkänna att de hade fel i en argumentation. Här är två exempel på det som jag själv varit med om.
Exempel 1: En kvinnlig bekant delade i somras under fotbolls-EM ett klipp från Youtube och skrev om hur mycket tuffare och bättre kvinnliga fotbollsspelare är än de manliga. Klippet innehöll av en manlig fotbollsspelare som grät av smärta och sedan en kvinnlig fotbollsspelare som blödde från ansiktet men utan en min tänkte fortsätta spelet. Problemet var bara det att kvinnan i klippet inte alls var någon fotbollsspelare, utan rugbyspelare (alltså en av världens hårdaste sporter). När jag skrev en kommentar där jag påpekade detta fick blev dock denna kvinnliga bekanta arg och anklagade mig argt för att syssla med mansplaining.
Exempel 2:  Jag har vid flera tillfällen fått höra av kvinnliga bekanta att jag "mansplainar" när jag påpekat att de borde tänka på vad de delar offentligt på facebook. Bl a har jag fått höra det när jag har undrat om de är medvetna om att saker de delat och upprörts över är från högerextrema och nynazistiska sidor och påpekat att de borde vara mer källkritiska och inte dela saker innan de kollat upp om det stämmer.
Jag hamnade i en diskussion i en Facebook-grupp om detta ord för några dagar sedan. En arg kvinna skrev
"En kvinna vet när hon blir tryckt ner i skoskaften så kom inte att säga nåt annat. Vet du hur det känns när man har haft körkort över 30 år och en man sitter bredvid, och talar om HUR man ska köra. Vad kallas det."

För mig låter det som en typisk jävla baksäteschaufför. Jag har själv varit med om sådana kvinnliga (även manliga) passagerare många gånger då jag har kört bil. Min mamma gör så mot min pappa och har gjort det i över 30 år trots att hon själv inte ens har körkort. Det är ett beteende en del människor har, inte en könsbetingad grej.
Jag tycker det är larvigt att vissa försöker göra ett problem som är personlighetsbaserat till ett könsbaserat. Jag har upplevt flera kvinnor vara nedlåtande och arroganta i mitt yrkesliv och privatliv än män. När jag har studerat vid vuxen ålder har det varit på utbildningar där klasserna har bestått till den största majoriteten av kvinnor och de flesta arbeten jag har haft genom åren har varit på arbetsplatser med nästan all personal av kvinnligt kön.Varför måste man försöka framställa alla potentiellt enerverande utbyten med andra människor som en könsfråga? Även många kvinnor kan använda härskartekniker och förklara saker som motparten redan vet.  Det finns också väldigt gott om kvinnor som är självgoda, otrevliga eller tror att de vet allt bättre än alla andra.

Jag har aldrig utgått från att jag vet bäst för att jag är man. I mitt minne så är det oftare det av en iakttagelse, vid några tillfällen där jag och kvinnan funnit ett tyst trött samförstånd. Kvinnor och män som har framgång (med mig) har långt tidigare sagt "det fattar jag väl" eller något helt annat för att ta "förklaringen" till en dialog snarare än en monolog. Handlar det snarare om vissa människor osäkerhet och mindervärdeskomplex.

Hur vet man förresten i förväg hur mycket den andra personen kan om ett visst ämne?
Hur mycket kan ni t ex om Gustav Vasa? Det blir lite svårt när ingen av oss vet hur mycket den andra vet. I de flesta fall är inte ens detta "förminskande" explaining illa menat och inte avsedd som en härskarteknik eller som ett sätt att sätta sig över någon och bete sig auktoritärt. Om explainingen däremot följs upp av eller inleds med ett "Men lilla gumman" eller liknande eller något annat avsett att bete sig överlägset så är det ju definitivt inte ok (inte heller det mer könsneutrala "lilla vän" är särskilt lämpligt, ens om en kvinna skulle säga det till en man.)

Jag tycker att vi allihopa borde försöka tänka lite på hur vi uppför oss mot varandra. Men också försöka komma ihåg att ibland menar vi faktiskt inget illa när vi säger saker, utan vi tänker kanske inte alltid efter. Och i sådana lägen behöver man kanske inte bli så in i helvetes jävla hyperkränkt om man förstår att motparten inte menade något illa utan endast glömde bort att tänka efter.
Om någon skulle känna sig bli utsatt för idiotförklarande av folk som tror sig veta allt bättre (trots att det i själva verket inte alls är så) så har man alltid minst två valmöjligheter i alla situationer. Att bita ihop eller säga ifrån direkt. Hur jävla svårt kan det vara att säga "Ja, jag vet.", "jag har gjort det härr förrut." eller "Vad är det du försöker lära mig som du tror att jag inte redan kan?". etcetera. Hur jävla svårt kan det vara?!

Jag vill önska att vi kunde lyfta fram varandra i stället för att trycka ner varandra. Det är inte trevligt att bli dömd utifrån sitt kön.. Jag har ofta blivit tillsagd att eftersom jag är man så kan jag inte förstå hur det känns att bedömas utifrån vad jag har mellan benen, helt utan att inse vidden av ironin i det uttalandet.
I grund och botten handlar det snarare om självkänsla, varför det faktiskt förstärker dålig självkänsla att göra det könsrelatera.! Det håller fast ena parten i en offerroll som egentligen inte fanns från början. Men vill man vara ett offer så vill man vara ett offer.



Over and out!

söndag 30 oktober 2016

James Bond är inte en kvinna

Jag läste detta i Metro igår. En del håller med Roger Moore och andra är arga och kallar honom saker som relik och bakåtsträvare för att han inte tycker att James Bond ska spelas av en kvinna utan av en man,

Jag håller helt med Roger Moore och har skrivit om samma grej tidigare här på bloggen. Karaktären James Bond ska vara en vit brittisk man. Jag är ungefär lika intresserad av att se en kvinnlig Bond som jag är av att se en manlig Nikita eller Modesty Blaise. Alltså inte ett skit.
Jag skulle inte heller vilja se Shaft eller  superhjältarna Cyborg och Luke Cage spelas av vita skådespelare då de ska vara svarta, På samma sätt vill jag inte se en blond snubbe med ölmage spela Superman. Vissa roller är menade att vara på ett visst sätt och ha en viss typ av utsseende.

Byter man till en kvinna i huvudrollen så är de inte James Bond längre och då har man tagit död på det hela. James Bond som karaktär är redan såpass ingrodd i vår filmkultur att när vi tänker Bond, så tänker vi direkt vagt alkoholiserad playboy med dålig humor, skev kvinnosyn och licens att döda. Tänkte att jag skulle nämnt Dry Martini också, men den vart ju ersatt av reklam för öl istället i Daniel Craigs filmer (som visserligen är riktigt bra actionfilmer, men de är fan inte Bond).
Vill man se en kvinnlig hemlig agent kan man väl hitta på en ny, originell historia utan att riskera att förstöra och irritera en redan befintlig publik.

Hur skulle det vara om man hittade på nya karaktärer och historier istället för att ständigt förändra det som finns? Är all fiction redan uppfunnen, eller är folk bara lata och efterblivna? Förstår inte det här med att göra om allt. Är feministerna verkligen så jävla kassa på att få egna idéer?

Ska vi inte ha en rullstols buren transperson som Bond istället så det blir riktigt jämställt.... .... Som tillhör nån urbefolkning samt är pansexuel.l Dessutom så får det enda våld som HEN utövar feministiskt självförsvar. Sedan bort med alla sportbilar, Hen-Bond får åka kollektivtrafik då hen tänker på miljön. Dessutom så få inte Hen-Bond använda vapen utan kan istället krama och prata förstånd med skurkarna så att de förstår att det är dumt att vara dum.
 Sedan ska vi även ha en James Bond för varje hbtq-bokstav och för varje socialt, juridiskt och biologiskt kön i samma film där de  alla i slutet sjunger "We are the world"

Jag har dock ett bättre förslag, gör inte flera Bond-filmer. De har tappat sin attraktion för länge sedan

lördag 1 oktober 2016

Gayporr då? Får jag titta på det?

Jag läste en oerhört dåligt påläst, fördomsfull och korkad debattartikel i Aftonbladet för ca två veckor sedan. Men då jag har haft väldigt mycket att göra, bla med jobbet, så har jag inte brytt mig om att blogga så mycket på sistonde. Men nu tänker jag dela med mig av lite tankar angående detta skämt till debattartikel.



Allid detta skitsnack om hur kvinnoförnedrande porr är och hur vidiriga alla är som tittar på porr. En stor jävla suck!
Gayporr då? Får jag titta på gayporr eller är den också kvinnoförnedrande?  Jag har fått skäll av folk när jag erkänt att jag har tittat på porr, vilket är weird då samma personer varit helt lugna med att jag tittat på bögporr och då även varit tyckt det var coolt att jag var öppen med det. Hur i helvete ska de ha det egentligen?! 
Slutsatsen är att bögporr är godkänd och rekommenderas oavsett förutsättningarna, men heteroporr ska fördömas...förklaringen ges icke.
Men bögporr är säkert också kvinnoförnedrande då det utesluter kvinnor. Därför ska kvinnor kvoteras in i bögporrfilmerna i framtiden så ingen osynlighörs.
Ärligt talat så ser jag inte alls problemet med porrtittande så länge man ser det som porr och inte samhällsundervisning.

Jag undrar förresten var artikelförfattaren anser om kvinnor som ser på porr och kommer med förslag till sina sexpartners på saker de är nyfikna på att testa. Vill man inte ställa upp för något kan man väl för fan öppna käften och säga det, brukar funka rätt bra för mig i alla fall.

De som vill ha förbud mott porr glömmer desutom en sak. Förbud leder till tabu, tabu leder till fascination och ökat intresse. Historien är proppfull av sådana exempel, varför lär sig inte folk? Dessutom så finns det en hel del bieffekter av det som artikelförfattaren efterfrågar,
Och varför skall vissa bestämma vad folk ska göra med sina egna kroppar? Om folk t ex vill lägga ut nakenbilder eller hemgjorda sexfilmer på sig själva, vad har andramänniskor  med det att göra? Stör någon sig på det är det bara att inte se på det. Det finns t ex filter på google som tar bort material som av vissa kan antas stötande. Jag föreslår att de som inte gillar porr aktiverar det omedelbart.

Sedan blir man mörkrädd hur dåligt pålästa och okunniga vissa är men ändå ska tycka till. När jag läste bland kommentarerna på Aftonbladets Facebook-sida angående denna artikel var det förbudsivrare som bland annat hävdade att det förekommer våld i 90% av alla porffilmer och någon hävdade att alla porrskådespelare är neddrogade.
Personligen anser jag nog snarare att porr i större utsträckning har gett kvinnan ett större grepp om sexakten än vad hon hade tidigare. Under och efter t ex kyrkans pekfingrande ajabaja så fick kvinnan inte ha en egen sexualitet. Idag genom porr så öppnar sig en annan värld där man kan se vad man verkligen kan göra.  Porr är väldigt brett och det finns en oerhörd mängd olika sorters genrer.
Porr har funnits i alla tider, men förr var den mera dold. Fast det är ju lite på modet att dra precis allt till sin spets numera och det finns inget lagomt längre. En ännu större jävla suck!

Jag har väldigt svårt att tro att någon blir våldtäktsman för att denne har sett en porrfilm. Men om man nu ska dra allt till in spets så kan väl jag också göra det och yrka på förbud, förbud och förbud!
Med tanke på hur många som går ut och mördar folk efter att ha läst en deckare är det hög tid att förbjuda alla deckare också.
För att inte tala om alla jävla barnböcker! Alla som någon gång har läst "Pippi Långstrump" blir polismisshandlare och skattesmitare, alla som läst "Bamse" går på anabola stereoider och alla som någon gång sett en "Pettsson & Findus"-bok börjar med tidelag och röker jordholk utanför hönshuset. Förbjud alla barnböcker, måste bli ett slut på dessa galenskaper. Vi får anordna bokbål och bränna alla världens böcker.

Dessutom måste vi förbjuda alla datorspel och tv-spel.  Alla som någonsin har åkt fast för fortkörning har Mario Kart att skylla på. Finns säkert någon obskyr statistik om det och om det inte finns kan vi hitta på det och då är det så!

lördag 20 augusti 2016

Amerikansk filmromantik är inget för mig


Varför ska bruden bli bortlämnad av sin pappa? Kan hon inte gå själv? Eller blir hon bortgift mot sin vilja? Om inte, varför i så fall? det finns ingen logik i att vilja bli bortlämnad om man tror på jämställdhet mellan könen. Om pappan vill gå till altaret kan ju pappan gifta sig själv med brudgummen.

Nu har jag visserligen inte mycket övers för vare sig äktenskap eller kristendom, men jag tycker det luktar lite unket när pappor ska lämna över sina döttrar. Så jag håller faktiskt helt med svenska kyrkan i vad som står på deras hemsida angående detta:
 - "Brudöverlämning symboliserar att kvinnan inte själv är myndig, utan att pappan lämnar över hennes myndighet till hennes blivande man". 

Jag har svårt att se att många karlar skulle gå med på att deras mamma lämnar över dem.

Om jag någon gång mot all förmodan och mot bättre vetande skulle gifta mig, så inte fan skulle mamma eller pappa få ge bort mig. Jag är ingens ägodel! Jag skulle heller aldrig gifta mig med någon som vill bli bortlämnad då det är så in i helskotta urbota korkat.
Det är dock väldigt weird med alla som vill gifta sig i kyrkan trots att de inte är religiösa och som även skriker om att de vill hålla på traditioner fast brudöverlämning aldrig har varit en svensk tradition utan är något som är taget från kackiga hollywoodfilmer.

Bisarrt med folk som försvarar detta omyndigförklarande av kvinnor och anser det vara romantiskt och vackert! Och i nästa stund fasas det över samma saker när det sker i andra kulturer och religioner. Nåja, det finns inget så dumt som folk.

måndag 1 augusti 2016

Skärpning filmrecensenter och sköt ert jobb!

SVTs filmrecensent C-G Karlsson sade när han var med i Nyhetsmorgon för att recensera den nya "Ghostbusters"-filmen att han egentligen skulle ha velat tycka om den filmen och gett den ett högre betyg på grund av kvinnohatande nättroll, men att det inte gick då han inte tycker att den är bra. Men han sade också samtidigt att det säkert är andra av hans "kollegor" till filmrecensenter som kommer ge filmen högre betyg bara för att de inte vill ge de kvinnohatande nättrollen rätt i att filmen faktiskt är dålig.
När jag kollar runt bland en massa olika filmrecensenter så märker jag att C-G Karlsson har helt rätt i det sista påståendet. 
Många svenska recensenter verkar ge den ett hyfsat bra betyg, men när man sedan läser igenom så lyser det igenom att de har gett filmen ett högre betyg än vad de i själva verket tycker att den förtjänar. Det är så jävla patetiskt!

En sådan filmrecension var av Emma Gray Munthe i Aftonbladet. Hennes recension verkar mest gå ut på att skriva hur bra det var att det var kvinnor i huvudrollerna istället för män fast det samtidigt lyser igenom om att Gray Munthe tycker att det är en dålig skitrulle. En annan jubelidiot till recensent tokhyllar filmen och hävdar samtidigt att allt som inte är bra med filmen är den gamla filmens fel. En annan är Anna Hellsten i Svenska Dagbladet vars hela recensionen verkar gå ut på att berätta hur överskattad originalfilmen med män är samt vilja skriva ut sin avsky till de som kritiserat filmen på internet. Efter att ha läst den recensionen kan jag bara konstatera att recensenten Anna Hellsten är en idiot som inte är värd att ta på allvar, 

Problemet med många filmkritiker och recensenter i Sverige är att de allt för ofta ger bättre betyg för den goda sakens skull. I "Ghostbusters" fall på grund av att recensenterna vill visa att de inte gillar kvinnohat och nättroll. 
Ett annat exempel är den svenska ungdomsfilmen "Cirkeln" som tokhyllades av de flesta recensenter trots att den egentligen är en medioker rulle med stora luckor i manus, dåliga skådespelarinsatser och halvtaskiga effekter. Den blev snarare upplyft enbart på grund av att det är en svensk film med en massa unga tjejroller och att den riktar sig till unga tonårstjejer. 
Ännu ett exempel är det svenska tonårsdramat "Säg att du älskar mig", en film som handlar om en tonårstjej med invandrarbakgrund som blir brutalt våldtagen av två killkompisar samtidigt som en tredje håller vakt. Den filmen vann till och med ett antal guldbaggar. Den filmen tog upp ett annat väldigt viktigt och svårt ämne och fick därför mer beröm än vad den förtjänade trots pinsamt urusla skådespelarinsatser och ännu sämre skrivna repliker. Ingen filmrecensent hade kunnat såga den filmen utan att själv framstå som ett hjärtlöst rövhål som försvarar våldtäkt. Att en av de unga skådespelarna som spelade en av våldtäktsmännen dog i en trafikolycka innan filmen hade haft premiär hade förmodligen också en del i att filmen blev hyfsat hyllad (för vem vill totalsåga en ung killes enda rollprestation när killen just har dött i en tragisk olycka).

Av samma anledning fick riktigt värdelösa skitfilmer som t ex "Hata Göteborg", "Återträffen" och "Fjorton suger" bra recensioner trots att de suger getballe (de filmerna ville också förmedla "viktiga budskap" och därför fick de högre recensioner än vad de var värda, för den goda sakens skull).

Skärpning svenska recensenter. Jag vet att ni egentligen menar väl men ert jobb är att recensera film, inte leka moralens riddare.

Nåja. Jag har själv inte sett den nya "Ghostbusters" ännu och tänker i alla fall inte se den på bio, möjligen genom någon streamingstjänst så jag slipper betala för skiten. Men det har inte ett dugg med att det är kvinnor i huvudrollerna. Jag tyckte faktiskt att hela detta verkade vara en pissig idé redan innan jag ens visste att det skulle vara kvinnor i rollerna. Den största anledning till mitt beslut är på grund av de genomusla filmtrailers jag har sett då de har gett mig intrycket av att filmen i fråga är totalt värdelös. Specialeffekterna verkar dessutom vara sämre än i originalfilmen vilket är anmärkningsvärt uselt med tanke på att originalfilmen är över 30 år gammal.
Dessutom har samma trailers gett mig intrycket att filmen är på en typ av den sämsta typ av Saturday Night Live-nivå när det kommer till humor som verkar gå ut på "Om jag skriker högre än dig är jag roligare oavsett skämtets kvalitet".


En annan anledning är att jag sedan länge är sjukligt trött på remakes och reboots av alla de slag. Ska det vara så jävla svårt för producenterna, manusförfattarna och regissörerna i Hollywood att ens försöka göra någonting eget.
Jag har hör att Tim Burton kommer göra en ny filmverion av "Dumbo", som om det inte räcker med att han redan har förstört "Kalle och chokladfabriken" och "Alice i Underlandet".

söndag 3 juli 2016

Lamottes självbild lämnar mycket i övrigt att önska ...


Intressant att Lamottes hybris kan nå ännu högre höjder än vad som borde vara möjligt.


"Tyvärr fick jag aldrig något svar från Bråvallafestivalen och nu har det skett flera våldtäkter och sexuella övergrepp.Det enda jag behövt hade varit en scen, en mikrofon och energidryck så hade jag kunnat köra mitt framträdande dygnet runt varje dag på Bråvallafestivalen."

 Frågan är vad Joakim Lamotte erbjöd för hjälp att förhindra en våldtäkt i ett pubikhav med ca 5000 personer. Energidrycken kanske hade gett honom vingar och då hade han kunnat flyga ut i publiken och ta våldtäktsmännen.

Lamotte är en idiot. Samma karl skrek i media om att "Alfons och Milla" är hemsk och sexistisk då han tyckte det var jobbigt att hans dotter hade ställt frågor om dem.
Han har även skrivit debattartiklar om att han inte vill att män ska jobba på dagis/förskolor då han tar för givet att alla män som jobbar med barn är pedofiler.
I en annan tweet skrev han att han har fler tittare än På Spåret, och ja helt enkelt att han är bäst.
Det mest bisarra var nog ändå när han skulle avslöja gatuprostitutionen i Göteborg och smygfilmade tjejer och bilar i flera timmar. Detta trotsa att medarbetare från hjälporganisationen Rosenlundsstödet (som stöttar kvinnor som blivit offer för prostitution i Göteborg) vänligen bad honom att låta bli då han med det bidrog till att de prostituerade kvinnorna riskerade att bli ännu mera utsatta . Men Lamotte vägrade lyssna utan fortsatte att filma med sitt låtsasempatiska gnäll.
 -"Här sitter jag och är förbannaaad. Jag gick och försökte filma lite horooor. Åsså kom det nån och sa att jag inte borde deeeet. Folk säger att jag inte vet nåt om feminiiiism. Bara för att jag tar varje tillfälle i akt att misskreditera hela den feministiska rörelseen."
Lamotte är inget annat än en typisk mansgris med machokomplex som enbart blev feminist för att han fick en dotter då han vill att hans egen egen unge ska bli bättre behandlad än vad han själv har behandlat tjejer genom åren. En typisk översittartyp och jag skulle nog kunna slå vad om en större summa pengar om att han även var en mobbare i sin ungdom/skoltid.

Men jag tror nog att Lamotte skulle minska våldtäkterna i publikhavet med 100% då jag inte tror att det skulle bli något publikhav alls. Hade Lamotte grabbat micken och utlovat 48 timmar av Lamottska predikningar så hade nog 100% av festivalbesökarna vänt i grinden och åkt hem.

En narcissistisk besserwisser som älskar mansplaining.

söndag 5 juni 2016

Mycket väsen för ingenting


Folk har blivit upprörda över en filmaffisch till den nya "X-Men"-filmen. En av de som har upprörts extra mycket är skådespelerskan Rose McGowan. 

"Bilden har ingen kontext, bara en kvinna som blir strypt. Att ingen har anmält detta är stötande och, ärligt talat, idiotiskt."
Ärligt talat, jag tycker istället att det är Rose McGowan och alla som håller med henne) som är idiotiska. Hon har själv varit med i filmer vars filmaffisher som anspelar på våld, förödelse av städer, sex och droger. Med detta visar hon bara att hon är en skenhelig pajas till hycklare som inte är värd att ta på allvar.

Dessutom är inte ens bilden det handlar om särskilt magstark överhuvudtaget. 
Bilden föreställer alltså en fiktiv blå ond superskurk som tagit stryptag på en fiktiv blå superhjälte i en fiktiv actionfilm. Det är alltså en våldsam actionfilm där en jätteond superskurk försöker uttrota hela mänskligheten,vad fan ska de ha för bilder då? Bilder där skurken ger hjältarna en vänskaplig kram?!

Hade de inte tagit med Jennifer Lawrence (som spelar den kvinnliga superhjälten) på affischen utan låtit någon av de manliga superhjältarna blivit strypt av skurken istället så hade samma gnällspikar med sin skenheliga moralpanik skrikit om "osynliggörande av kvinnor" och dylikt..
Då hade samma gnällspikar till kritiker skrikit sig hesa om att det är sexistiskt gjort av den onda skurken att bara angripa män och att han behandlar kvinnor och män olika. Men ok, om man inte kan ha olika kön på hjältar/skurkar i filmer, skall vi i så fall börja med könssegregerade filmer? Vad är nästa steg? Filmer med bara vita, bara svarta, bara homosexuella, bara heterosexuella?

Att filmbolaget fegar, tar bort affisherna med argumentet att de inte står för kvinnomisshandel är bara ännu mer patetiskt och skrattretande samt ännu ett bevis på att folk har mycket fritid.
Jag visste förresten inte att alla filmbolag måste stå för allt i filmerna. I så fall är det många filmbolag som står för allt från mord, bankrån, krig, kriminalitet etcetera. Snart blir de väl anmäldr för att stå för ökad hudcancer när en solskenshistoria filmatiseras.

Vilket jävla gnäll, hyckleri och dubbelmoral.

söndag 29 maj 2016

Allt måste inte vara PK

Efter att ha läst denna debattartikel kan jag bara konstatera att Emma Engström är en pajas som inte är värd att ta på allvar.

Nästa James Bond kan väl bli en hen, HBTQ som som ligger med både män och kvinnor. Sedan ska Bond även vara vegan, helnykterist, vägra våld (möjligen feministiskt självförsvar), som källsorterar, åka kollektivtrafik (måste ju tänka på miljön) och ger skurkarna så mycket kärlek att de blir snälla (låter mer pedagogiskt än att skjuta ihjäl dem). Det vore väl "politiskt korrekt" om något.


Jag vill ha Bond som en vit medelålders välkammad brittisk man till mansgris, är ju lite det som är själva grejen med Bond. Fast Bond är dock redan förstörd och de borde slutat med filmerna för länge sedan. Filmerna med Craig har enligt mig inte ett skit med Bond att göra. Bra actionfilmer, men det är inte Bond.
Jag är ungefär lika intresserad av att se en kvinnlig James Bond som jag är att se en vit skådespelare som Shaft, en man som Nikita eller blondin som Superman.

Varför inte komma på nya filmer och nya rollkaraktärer istället för att man ska ändra på redan existerande roller? Jag ser gärna actionfilmer med kvinnor i huvudrollerna (så länge jag slipper menlösa "fotomodeller" i rollerna), men ser inte alls poängen i att bara försöka kopiera någon annans koncept och enbart byta kön på en redan etablerad rollkaraktär. Det visar bara på dålig fantasi.
Gör något eget istället för helvete!