Veckans GAS-sketch: "Inte bara glögg"

Alfons Åberg, en resa ner i avgrunden. del 6

Nämen pappa Åberg då, så beter man sig icke.

Veckans GAS-sketch: "Pyssel & Papp"

Alfons Åberg, en resa ner i avgrunden. del 5

Krampus

Förra julen hade min då 7-åriga systerdotter en ganska annorlunda julklappsönskning. Hon önskade att att när Jultomten skulle komma på julafton så skulle han ha med sig Krampus, för då tyckte hon att Krampus kunde skrämma hennes morfar (min pappa) som hon tyckte var så busig. Till min systeditters besvikelse dök inte Krampus, får se om han kommer i år på julafton nästa vecka.

Alfons Åberg, en resa ner i avgrunden. del 4

Veckans GAS-sketch: "Vintermossan"

Alfons Åberg, en resa ner i avgrunden. del 3

I de nya Alfons-böckerna verkar de ta i tag i de riktigt stora frågorna.

Alfons Åberg, en resa ner i avgrunden. del 2

Veckans GAS-sketch: "Stålmannens jul"

God jul, på fredag är det 13 december, Skulle ni se nån otäck Lucia är det bara att kasta bort.

SD och deras tröttsamma argumentationsteknik

Ett vanligt argument som tas upp när man nämner Sverigedemokraternas nazistiska förflutna är att sossarna minsann nominerade Hitler till Nobels fredspris. Det spelar ingen roll, det tas mer eller mindre alltid upp som ett försök till motargument. Jag är dock inte sosse så jag fattar inte varför de försöker slänga det på mig.

Förvisso blev Adolf Hitler nominerad av en sosse, men borgarna och SD-sympatisörerna visar dock att de har stora luckor i sin historiekunskap,

Socialdemokraten Erik Brandts nominering av Hitler till Nobels fredspris 1939 var inte avsedd att övervägas på allvar utan skedde i protest mot nomineringen av Neville Chamberlain. Under andra världskriget tog Brandt bestämt avstånd från Nazitysklands politik
Man kan uppenbart inte ett skit om historia om man på allvar tror att Brandts nominering var seriöst menad. Brandt var antinazist och menade att vara ironisk,
Här nedan är hela nomineringen:

”Till Det Norske Stortings Nobelkomitté.
Undertecknad tillåter sig härmed vördsamt föreslå, att Nobels fredspris för 1939 måtte tilldelas Tysklands rikskansler och Führer Adolf Hitler, vilken enligt miljoner människors uppfattning framför varje annan man i hela världen är förtjänt av denna höga utmärkelse. 

Det framgår av autentiska dokument, att världsfreden var i stor fara i september 1938 samt att det hängde på timmar, att ett stort europeiskt krig skulle utbryta. Den som i detta farofyllda läge räddade vår världsdel från den fruktansvärda katastrofen var utan minsta tvivel i främsta rummet det tyska folkets store ledare, vilken i det avgörande ögonblicket frivilligt avstod från att låta minan springa, ehuruväl han hade fullkomlig makt att släppa loss världskriget. 

Av sin glödande fredskärlek, tidigare bäst dokumenterad i hans berömda bok Mein Kampf – näst Bibeln världslitteraturens kanske yppersta och mest spridda verk – och hans utomordentliga gärning att med enbart fredliga medel, utan blodsutgjutelse, med Tyskland införliva Österrike, förmåddes Adolf Hitler vid ovannämnda kritiska tillfälle att avstå från våld vid befrielsen av sina hemlängtande landsmän i Sudeterna och i sin legitima strävan att göra sitt fädernesland stort och mäktigt. Det är högst sannolikt, att Hitler, därest han ostörd av ännu förefintliga krigshetsare får i fred fullfölja sitt höga syfte, inom överskådlig tid kommer att pacificera Europa och kanske hela världen. 

Emellertid finns det tyvärr ännu ganska många människor, vilka icke förmå inse storheten i Adolf Hitlers fredssträvanden, och jag skulle av hänsyn till detta faktum icke ha funnit tiden redan nu mogen för ett framförande av Hitler som kandidat till Nobels fredspris, därest icke ett antal medlemmar av Sveriges riksdag föreslagit en annan kandidat, nämligen Englands premiärminister Neville Chamberlain. Ett sådant förslag förefaller föga genomtänkt. Ty visserligen är det sant, att Chamberlain genom sin utomordentliga hänsynsfullhet och förståelse för Hitlers pacificeringssträvanden i hög grad bidragit att rädda världsfreden, men i sista hand låg dock avgörandet hos Hitler och icke hos Chamberlain! Det är Adolf Hitler och ingen annan som vi främst ha att tacka för att fred ännu råder i större delen av Europa, och till honom knytas också förhoppningarna om framtida fred 

På grund av Chamberlains likväl obestridliga förtjänster om freden kunde det möjligen synas påkallat, att en mindre del av fredspriset tilldelades honom, men riktigast torde dock vara, att intet namn får ställas vid sidan av Adolf Hitlers och fördunkla detta. Adolf Hitler är dock vår tids oförliknelige, gudabenådade frihetskämpe, och miljoner människor blicka upp till honom såsom fridsfursten på jorden. 

Stockholm den 27 januari 1939 

E. G. C. Brandt, ledamot av riksdagens första kammare”

Så snälla! Kan vi nu sluta använda Brants nominering nu som ett argument för att försöka bortförklara Sverigedemokraternas nazistiska förflutna (samt att Åkesson och de flesta i SDs partitopp gick med i partiet när folk fortfarande kunde heila och bära nazistsymboler på deras partimöten),

Men jag förstår att borgare och högernissar har svårt att förstå historia när den inge gagnar deras intressen. Det brukar vara så.

Someday At Christmas

Someday at Christmas men won't be boys
Playing with bombs like kids play with toys
One warm December our hearts will see
A world where men are free

Someday at Christmas there'll be no wars
When we have learned what Christmas is for
When we have found what life's really worth
There'll be peace on earth

Someday all our dreams will come to be
Someday in a world where men are free
Maybe not in time for you and me
But someday at Christmastime

Someday at Christmas we'll see a Man
No hungry children, no empty hand
One happy morning people will share
Our world where people care

Someday at Christmas there'll be no tears
All men are equal and no men have fears
One shinning moment my heart ran away
From our world today

Someday all our dreams will come to be
Someday in a world where men are free
Maybe not in time for you and me
But someday at Christmastime

Someday at Christmas man will not fail
Hate will be gone love will prevail
Someday a new world that we can start
With hope in every heart

Maybe not in time for you and me
But someday at Christmastime
Someday at Christmastime

Alfons Åberg, en resa ner i avgrunden - del 1

Veckans GAS-sketch: "Nya Julevangeliet"

Lättkränktta bajsbarn i Malmö

Här är lite av mina egna tankar angående kring cirkusen det blev över att Zlatan har blivit delägare i Hammarby.

Zlatan spelade vad jag vet 4 matcher i Malmö (kan säkert ha fel på detta, rätta mig i så fall). Om han spelar 40 matcher i ett lag, känns det rätt orimligt och konstigt om han sedan skulle vara tvingad att vara bunden till den klubben resten av sitt liv.
Zlatan är inte skyldig dem ett jävla skit,

Jag är själv inte överförtjust i fotboll, eller ens i sport överhuvudtaget. Men ska jag kolla på en sport så föredrar jag ishockey.
Jag tänker på t ex legenden Börje Salming. Han började sin proffskarriär i först Kiruna AIF och sedan i Brynäs IF innan han drog till NHL. När Salming kom tillbaka till Sverige valde han att spela ett sista år i AIK, men inga i varken Kiruna eller Gävle blev kränkta för det. Inte heller Toronto-borna blev direkt arga för att han efter 16 säsonger valde att spela för Detroit Red Wings, utan Salming anses än idag vara en hjälte där.
Samma med Mats Sundin När han efter många år i Toronto Maple Leafs valde att spela för Vancouver Canucks iställe. När de båda lagen möttes i Toronto så fick han ändå stående ovationer av hela Toronto-publiken och hans gamla klubb valde även att hylla honom med en hyllningsfilm på jumbotronen.

De bittra malmöborna som anser att Zlatan har svikit dem är inget annat än lättkränkta bajsbarn.

Jag undrar om man ska börja reagera lika allt annat med, inte bara på sporfånar.
T ex om gamla Agda 80 år byter medlemkort från Ica till Coop så kan de föredrar Ica går bersärk och elda upp tantens rullator som protest.
Eller tänk om en lärare byter jobb till en annan skola varpå den gamla skolans elever och dess föräldrar svarar med att elda upp elevernas slutbetyg och kollektivt i grupp urinerar i lärarens postlåda.

Merry Christmas, I Don´t Want To Fight Tonight

Så är det återigen dags för den sista månaden på året, julmånaden.