Belieber och andra hysterikor

I medierna har det de senaste veckorna stått en massa skit om en 19-årig sångare som ännu inte har hamnat i puberteten. Kanske då inte främst på grund av hans musik utan på grund av korkade beteenden och uttalanden, inte bara från honom själv utan även främst från hans fans som kallar sig ”beliebers”.
En del menar att hans fans får utstå hån för att de är just tjejer och att hysteri av detta slag behandlas olika beroende på kön (Det är en sak att beundra en musiker för dennes musik, men dessa ”beliebers” har dock det utmärkande draget att det är en individuell ”förälskelse” i en okänd person som satts på något slags ouppnåelig piedestal. att t ex det förakt som visas de hysteriska hysterikorna till småflickor inte finns när det gäller ”manliga” motsvarigheter, t ex fotbollsfans). Dock så är dessa hejarklackar inte uteslutande manliga, utan består även av kvinnor (med stor variation beroende på vilken genre det gäller).

 

Bieber är förvisso inte den första eller den sista avguden som hamnar på tonårsjäntors väggar eller som bakgrund på deras datorer och mobiler. Jag hade också idolplancher på väggen i tonåren (i mitt eget  fall rörde det sig doch om Kiss, Alice Cooper och Blind Guardian). Jag minns när jag gick i högstadiet i slutet av 90-talet, flera av tjejerna där var då stora beundrare av Backstreet Boys, Hanson och annat skräp. De flesta killarna på min skola hade idoler som Metallica, Pantera eller någon valfri idrottstjärna.
En sak skilde sig dock åt mellan dessa personers val av idoler. Tjejerna hade dessa idoler för att de hade de som onanisubstitut. Tonårsflickors idoldyrkan brukar i regel inte återfinnas i ”manliga” diton. De drömde högt om att få bli flickvän till Nick Carter eller mellanbrodern i Hanson. Det närmsta amn kom det i idoldyrkandet bland killarna i klassen var ett Metallica-fan som drömde högt om att en dag få spela gitarr tillsammans med Kirk Hammet.

Jag blir väl lynchad för detta, men jag har svårt för när det gäller idoler som t.ex. Bieber för att deras fans idoldyrkan kommer av att hans beliebers tycker att han är snygg och söt. Jag har jävligt svårt att tro att de tycker han musik är så otroligt bra (för enligt min mening är det ingen märkvärdigt alls mde den dussinskiten). Jag tvivlar inte att det finns de som tycker hans musik är bra, men tvivlar på att det är den största anledningen till hans populariet bland de yngre tjejerna.
Man kan därför inte riktigt jämföra tonårstjejer som dyrkar Bieber eller pojkband med tonårskillar som dyrkar nån fotbollsspelare. I tjejernas fall är det ju så att de är förälskade i sin idol, det är inte så jättemånga killar som är förälskade i t.ex Zlatan, även om de beundrar honom. Skulle man lura en tonårskille på motsvarande sätt så får man nog ta till att de ska få träffa typ nån Sports Illustrated-modell som de drömt om och har som runkobjekt.

Bieber är en produkt som är ämnad för att tonårsflickor ska tycka att han är söt. Den manliga motsvarigheten torde vara…. …..Pamela Anderson på 90-talet, och jag vet inte riktigt om hon någonsin har tillskrivits någon "kvalitet och djup". Både Justin och Pamela har det gemensamt att de är "onaniobjekt" för hormonstinna tonåringar.
Hade Justin Bieber varit en kvinna och fansen varit 14-åriga tonårspojkar istället för 14-åriga flickor så hade vi garanterat fått läsa en artikel som rasade över att den kvinnliga artisten "objektifierades" av sina fans.


Snacket om att killar som beter sig på samma sätt kommer undan förlöjliganden är dock enbart skitsnack. Exempelvis så är de så kallade olika ”nörd-kulturerna” oftast mansdominerade och blir ofta väldigt förlöjligade. Detta vare sig det gäller fotbollsfans, rollspelsutövare etc. Det görs skitmycket skämt om spelnördar till killar (Björn Gustafssons ”WOW-Jocke” har ca 1,5 miljoner visningar på youtube), ”Café Bärs” är en serie som helt och hållet ”exotiserar” bajen-kultur, tv-programmet ”Ballar av stål” drev med de tre stockholmslagens Djurgården, AIK och Hammarbys hardcorefams där Martin Sonneby sprang runt och i provocerande manér sjöng motståndarlagets visor. 
Det nämns inget om sexism, skev människosyn och elitism när t ex mancaves, frimärksamlande. datorspelshängivenhet eller random nördighet förlöjligas. Det finns ingen riktig punchline där heller men det är ok att skratta åt eftersom de inte handlar om kvinnfolk. Varför tas könsfrågan upp när det är tjejer/kvinnor som får bära hundhuvudet men samma personer säger inget när pojkar/män blir förlöjligade?

Jag tycker det är intressant att dessa tjejers absurda fanatiska beteende resulterar i att en ung tjej hamnar på sjukhus efter att ha blivit nedtrampad för andra runtomkring vill få en liten glimt av deras favorit idol.
Det är kanske bättre att komma tillbaka till verkligheten och se att oavsett vad man maniskt dyrkar så är det många viktiga saker som får ta respass i sinnet hos de dyrkande, såsom logik, förmåga att ta kritik och förmåga att se brister etc. Fanatiska anhängare sonm beundrar något blint är skrattretande (oavsett som det är fotboll, Bieber, pojkband, iphones eller Knugen).

Gilla en artist är sunt. Att dyrka en artist är vansinne.