Astrid Lindgren, sömnpiller till ny jultradition?

Fick för mig att titta på "Jul med Astrid Lindgren" igår kväll på juldagen. Jag ångrar mig. Fy fan vad tråkigt.

Själva ramberättelsen var mest ett sömnpiller och en påminnelse om att för att få ut något bra ur barnskådespelare så behövs en regissör som kan locka ut det ur barnen vilket uppenbart regisörren till denna inte var kapabel till.
Och de animerade bitarna var mest.... skittråkiga. Det enda som inte var genomuselt var den 3D-animerade kortfilmen "Räven och tomten", men de andra nya animerade sakerna var bara ett... *snark*. Den 2D-animared delen med snöbollskrig med Emil i Lönneberga var ett riktigt bottennapp och vad jag har förstått är det inte ens något från någon av Emil-böckerna utan från ett andra klassens dataspel. Jag hade hellre sett att de använt juldelen om Emi från den gamla spelfilmen (t ex med fattighjonen) och at de använt den gamla kortfilmen om "Kajsa Kavat". Då hade SVT kunnat spela mycket mer på folks nostalgikänslor. De hade även gärna kunnat få använda segment från de gamla kortfilmerna "Godnatt herr luffare", "Något levande åt lame Kal" och delar av julfirandet från Lasse Hallströms filmer om "Bullerbyn"... Men i så fall bara om de inte använt samma klippare vid redigeringsbordet som klippte bitarna från "Saltkråkan" och "Pippi Långstrump" i denna. För de två inslagen var så galet amatörmässigt sönderklippta att ingenting hände. Hade varit vettigare att bara sända den gamla "Astrid Lindgrens jul" istället där klippningen är miltals bättre gjort än i denna eländiga soppa.

Film är film, inte verklighet.

FandomWire är en sida som publicerar artiklar om nöjesbranchen, film, musik, tv, kändisar etcera. Men de sista åren har den verkligen nått rock bottom i skiten den publicerar och blir sämre och sämre. 
Med andra ord, Fandom Wire är en skitsajt som inte kräver några kvalifikationer för att publiceras och det enda kravet de har på sina skribenter är att deras IQ är mindre än deras skostorlek.

För några dagar sedan publicerade deras Facebooksida en artikel som de publicerade redan i somras med titeln "Iconic Movies That Didn’t Age Well”.

I "artikeln" tar artikelförfattaren upp 27 filmer som enligt hen inte har åldrats bra.
En del är rimliga, som t ex den rasistiska nidbilden av en asiatisk man som spelades av den vita skådespelaren Mickey Rooney (nej, det kan nog de allra flesta hålla med om, den har inte "åldrats bra"). Men det mesta som tas upp i artikeln är bara skitsnack. Ofta tas det inte upp vad som var så hemskt.

Musikalfilmen "Grease" med John Travolta och Olivia Newton-John tas upp för att den enligt artikelförfattaren sänder ut hemska budskap till tonårsflickor för att Newton-Johns rollkaraktär Sandy ändrar på sig i slutet av filmen för att imponera på Travoltas karaktär Danny som hon är kär i. Men skribenten ignorerar att denna Danny genom halva filmen har försökt ändra på sig själv för att imponera på Sandy.

En annan film som tas upp  är komedin "Never Been Kissed från 1999 där Drew Barrymore spelar en vuxen kvinna som jobbar som journalist, klär ut sig till tonåring och börjar high school igen en undercover-reportage och blir förälskad i en lärare. Det som artikelförfattaren tar upp är romantiken mellan kvinnan och läraren då läraren inte visste att hon var vuxen. Lite konstigt kan man tycka då artikelförfattaren uppenbart inte verkar ha något problem med att denna vuxna kvinna som blev kär i en lärare börjar dejta en 17-årig skolpojke för att bli populär.

Om komedin "Baksmällan" skrivs endast
"The Hangover was largely offensive for many reasons"
That´s it. Inget mer. Artikelförfattaren anklagar denna film för att vara hemsk men misslyckas med att ens nämna en enda anledning. 

Många filmer som tas upp är komedier där humorn ligger i att människor beter sig korkat.
Om karaktärerna inte hade dessa problem skulle det vara samma filmer? Skulle karaktärerna vara desamma utan dessa egenskaper? Ett bra verk av film eller litteratur är ett som inkluderar människor som ibland är felaktiga eller obehagliga eftersom det är så människor är.

Alla filmer har åldrats bra utom de som säger att världen tog slut 1999 eller något liknande, även då är de fortfarande klassiker.
Jag är trött på att folk analt sönderanalyserar allt för mycket. Det är filmer som folk gillade. Vissa är fåniga, andra försöker lära oss livslektioner om hur vi behandlar varandra. Bara för att de har några skadliga ord eller handlingar gör dem inte fel. Det visar hur människor agerar. Bra eller dåligt. Vi kommer aldrig att bli perfekta. Släpp det!
Med tanke på människor nuförtiden, gör och kan bli förolämpade av saker som färgen gul.  I stort sett alla filmer som är äldre än 5 år kommer att ha "Inte åldras väl". Men det här är ok, det är filmer, inte en aktuell retorik om politisk korrekthet.


Jag skulle kunna lista 27 anledningar till varför den här dumma rövartikeln inte kommer att åldras bra... Vi hoppas att författaren till artikeln åldras bättre och lär sig att hantera livet samtidigt som den inte försöker hitta saker att bli förolämpad av, särskilt i film!

Nu, om ni får ursäkta mig, ska jag gå och njuta av "Det våras för sheriffen".

Varför får jag inte lika hög lön som Messi när jag spelar plockepinn?

De senaste veckorna har jag knappt kunnat gå ut på facebook utan att läsa en massa uppmaningar om att ALLA måste stödja svensk damfotboll och då speciellt svenska damfotbollslandslaget.
Jag har till och med fått mail av folk som jag inte ens känner, som har försökt uppmana mig att titta på en viss landskamp som ganska nyligen gick i Friends Arena.  När jag skrev "Nej tack, jag tycker inte om fotboll."som ett svarsmail till en främmande kvinna (som hade skickat ett mail till mig) anklagade hon mig argt för att vara kvinnohatare.

Nej. Jag har inga som helst planer på att titta på fotboll, vare sig framför teven eller på plats på en läktare. Men jag kommer inte att låta bli att titta på grund utav sexism eller skev kvinnosyn, utan helt enkelt för att jag inte tycker om fotboll, varken herrfotboll eller damfotboll.
Jag skulle aldrig någonsin drömma om att betala för att se vuxet folk klädda i kortbyxor och knästrumpor springa efter en boll oavsett kön.

Nåja. Det blev rekordpublik för damerna i Friends Arena, och det är ju så klart kul för dem. Men med tanke på att de mer eller mindre gav bort biljetterna gratis (man kunde köpa biljett för en femtiolapp) så är det väl inte så konstigt att de fick publik i en landskamp. Men det är ju då samtidigt heller inte så konstigt att den landskampen blev en förlustaffär för Svenska fotbollsförbundet.

Många som skriker om att alla måste titta när damerna spelar landskamp skiter dock totalt i damfotboll när det kommer till matcher som inte är landskamper. Samma personer muttrar då även om de stora löneskillnaden inom fotbollen och om hur orättvist det är.
Men med tanke på prisskillnaden (de ger ju mer eller mindre bort damernas biljetter för att folk ska komma) så är det ju inte ett dugg konstigt att herrarna tjänar så mycket mer inom fotbollen i Sverige. Det vore intressant att se om en damlandskamp skulle få samma uppslutning om biljetterna kostade lika mycket som biljetterna till herrarnas matcher.

Här kommer lite siffror som visar varför de inom damfotboll tjänar så mycket mindre än herrarna:
Allsvenskan hade 2018 alla matcher 2.021.789 betalande åskådare – över två miljoner åskådare för fjärde året i följd (men en minskning från 2017 då de hade 2.180.952 betalalande åskådare)

Superettan hade 2018 alla matcher totalt 546.603 betalande åskådare, en ökning från 2017 då de "bara" hade 497 848 betalande åskådare. Fast de har haft bättre siffror, 2013 hade de t ex 709.712.

Damallsvenskan hittar jag inte statistiken på för 2018, men vet att den t ex 2013 (samma år som superettan hade 709.712 åskådare) hade 97.860 betalande åskådare. År 2017 hade de 106.791, men vad jag vet så har det minskat sedan dess.
Både AIKs herrar och Hammarbys herrar drar lätt mellan 20.000-25.000 betalande åskådare på varje hemmamatch, medan de flesta lag i damallsvenskan har svårt att ens få 1000 pers till sina (I damallsvenskan är det kanske tre lag som lyckas få över 1000 pers per match; Piteå, Hammarby och Eskilstuna).
De flesta damlag i fotboll når därför inte upp i samma ekonomiska klass som herrarna utan lever istället på pengar som herrarna tjänar in.  AIK som vann allsvenska publikligan 2013 med 283.497 betalande åskådare hade alltså nästan 3 gånger mer publik själva på sina matcher än vad hela damallsvenskan hade det året.
Lägg till det till den jättestora skillnaden i vad biljetterna kostar i Damallsvenskan och i herrarnas Allsvenskan.


Problemet med hela debatten om löneskillnader inom den sport är att man stirrar sig så blind på jämlikhetskortet att man inte inser att det inte är genus det handlar om egentligen.
Damfotbollsspelarna tjänar inte mindre för att de är kvinnor eller för att de på något sätt skulle vara sämre, utan för att verkar i en mindre inkomstbringande verksamhet.
Svårare än så är det inte.
Och innan folk börjar skrika om t ex skattepengar kan det vara värt att komma ihåg att Damallsvenskan får mer statligt/kommunalt bidrag än Allsvenskan. Detta på grund av att damallsvenskan som serie går miljoner back varje säsong då de inte har samma publikantal.

Men alla ni som vill stödja damtfotboll borde börja gå på matcherna, köpa merchandise etc. Men folk verkar bara vilja se dem när det är landskamp (där de mer eller mindre ger bort biljetterna).
Jag hoppas innerligt att alla ni som upprörs inte bara är sådana som snackar teorier och anser att andra ska göra saker (men inte ni själva), utan att ni även i praktiken kommer sitta på läktarna så att pengarna rullar in för damerna.
Men så länge inte flera är intresserade av att ägna en kväll åt att gå ut och se damfotboll, oavsett hur mycket de är för eller emot jämställdhet, så kommer det inte ske.

Over and out!

Tänk er för innan ni öppnar käften

Jag läser arga kommentarer om att Sverige är på väg käpprätt åt helvete och att vi aldrig har haft det så dåligt som nu och att därför tänker de som hävdar detta rösta på SD.

Vad är det egentligen som har blivit sämre under de senaste fyra åren?
Vi har den lägsta ungdomsarbetslösheten sedan början på århundradet. Det byggs bostäder i högre takt än vad det gjorts sedan 1960-talet Det var länge sedan statsfinanserna var så här bra och statsskulden är den lägsta sedan 1977. Bostadstillägget för fattigpensionärer har höjts. Barnbidraget har höjts för första gången på 12 år. Lägg till det till gratis glasögon och medicin för barn,

Så vad är det egentligen som har blivit sämre?

Tänk er för innan ni röstar på söndag, ge inte er röst till SD-trollen.

Undrar om Joe Labero kan fixa regn?

Har de senaste veckorna läst en väldans massa statusuppdateringar och kommentarer angående skogsbränderna där väldigt många som verkar tro sig veta bäst gör sitt bästa för att skrika ut sin avsky över Dan Eliasson.
Inte sällan är de som skriker högst sådana som vill as SD ska vinna valet.

Eliasson tillträdde ju tjänsten så sent som 5 mars i år. Vad fan skulle han ha gjort på denna korta tid? Ringt Joe Labero och kolla om han kan trolla på riktigt?

På en del låter det även som om det är Stefan Löfvens fel att det inte har regnat. Snälla nån!

Det finns inget så dumt som folk.

Vissa saker var faktiskt bättre förr

Dagens i-landsproblem i brist på annat.

Jag såg att Disney har gjort en uppföljare på "Ducktales", ett av de bästa animerade barnprogrammen som har gjorts, som kommer släppas denna månad. Tyvärr såg jag trailern och av att döma av den så verkar den värdelös. 

Här är originalet från 1987, awesome:

Och här är det nya. 30 år senare:

Kan de som arbetar på Disney inte rita längre? Det såg verkligen billigt och jättekackigt ut, speciellt om man jämför med den fantastiska original tv-serien.
Fast det känns tyvärr så med nästan allt numera när det kommer till animerade barnprogram. Jag såg för några månader sedan några avsnitt på youtube av de nya "Tom & Jerry" vilket var oerhört dåligt gjort.. Samma sak med nya "My little pony". Dåligt animerat och de verkar inte alls ha lagt samma energi på att fixa bra röstskådespelare.

Nej tacka vet jag animerade barnprogram från 80-talet och början från 90-talet: "Ducktales", "Bumbibjörnarna", "Räddningspatrullen", "Talespin", "Långbens galna gäng", "Thundercats", "Djurgården", "Defenders Of The Earth", "Transformers", "Saber Riders", "M.A.S.K.", "Åskbåten", "Count Duckula", "Silver Fang", "Starzinger", "Drakar & Demoner", ", "Garfield and Friends", "Teenage Mutant Ninja Turtles ", "Dino-Riders", "Spider-Man and His Amazing Friends", "Ghostbusters" etcetera etcetera.
Då lades det ner tid och pengar på barnprogrammens animering samt på att fixa bra röstskådespelare. 

Är inte barn idag också värda att få se på animerade barnprogram av hög kvailtet?

Alla generaliseringar är farliga

En kommun ska alltså anordna en festival där enbart kvinnor är välkomna och män är förbjudna. Detta för att de kvinnliga festivalbesökarna ska slippa bli antastade av män som tafsar. Går läsa om det här, här, här, här, här, här, här och här.

Jag undrar förresten vad de gör om någon kvinna tafsar på den mansförbjudna festivalen, innebär det att nästa steg blir att fixa en festival dit ingen får komma överhuvudtaget? 
På Sweden Rock Festival har det genom åren varit vanligare att män har blivit utsatta för sexuella övergrepp och då av andra män. Ska de därför med samma logik starta en festival där vi som är HBTQ-personer är portade och förbjudna? Ungefär lika korkat. Segregering bidrar aldrig till något gott.
Jag kan inte låta bli att himla med ögonen när jag tänker på ironin i att om någon hade velat göra en festival som istället vill förbjuda det andra könet så hade samma personer som tycker detta är en bra idé skrikit sig hesa om uteslutning, förtryck, kvinnohat, sexism, patriarkat etcetera.
Alla som generaliserar påstår att de har fog för det och att det är just deras kollektiva skuld som är berättigad och att just de har rätt att bunta ihop skyldiga och oskyldiga. Men principen fallerar ändå.
Jag blir mest trött på alla dessa svepande generaliseringar om "vita kränkta män". Vilka svepande och korkade generaliseringar är egentligen ok? Är det enbart de mot män eller även liknande mot kvinnor? HBTQ-personer? Folk från andra länder eller av vissa religioner? För mig är detta lika korkat som om Sweden Rock Festival hade anordnat en "bögfri" festival där HBTQ-personer inte är välkomna.

Denna mansförbjudna festival löser ungefär lika mycket som förra sommaren när några tyckte att festivaler och konserter skulle ha mansfria zoner. Exakt lika kortsiktigt tänkt.
Hur skulle det gå för de kvinnor som inte har någon lust att ställa sig i den mansfria zonen? Signalerar dessa kvinnor fritt vilt?
Som om samhället skulle bli tryggare av att man skapar större avstånd mellan könen. Ingen annan än de som skadar andra ska behöva ändra hur de lever. Vi ska gå mot ett jämlikare samhälle i framtiden, inte vika oss och anpassa oss till icke civiliserade rövhål med rutten människosyn. 
Kräv istället att de festivaler där detta händer att de för att få fortsatta ska öka säkerheten med ökad bevakning (mera vakter, poliser och patrullerande personal) och snabba ingripanden. Samt ge dessutom alla förövare kännbara straff)

Det är bisarrt att en del låter den lilla minoritet av karlar som inte kan sköta sig (oavsett om de är svenskar, invandrare, vita eller mörkhyade) ändra hur de lever sina liv och ser på alla andra män. Men personligen föredrar jag att vara konsekvent i att inte döma en större grupp efter vad en liten minoritet gör.

Vad är grejen med att göra filmer som redan finns

En regnig kväll för några veckor sedan fick jag för mig att se filmen "Skönheten och odjuret" (den nyare med Emma Watson) då jag hade hört många sagt att den var så fantastisk.

Men ärligt talat, jag förstår inte alls grejen med denna "nyinspelning". De hade ju bara mer eller mindre exakt kopierat den animerade Disney-filmen från 1991 till punkt och pricka, förutom att "skönheten" Emma Watson sjunger med sådan jävla autotune. Vad fan är grejen med det? Det känns oerhört fantasilöst av Disney. Varför inte försöka göra något nytt istället för att bara spela in samma film igen scen för scen.
Det verkar som om Hollywoods producenter och manusförfattare har brist på fantasi och egna idéer numera då var och varannan film är remakes, reboots, spinoffs, uppföljare eller prequels.

Tim Burton håller tydligen på med en nyinspelning av "Dumbo", räcker det inte med att den karln redan har förstört "Alice i Underlandet" och "Kalle och chokladfabriken".

Ett säkert sommartecken, dömande moralister

Ett säkert sommartecken än svenskt moraliserande kring alkohol. Det är lika säkert som att ett säkert jultecken är samma jävla sorts moraliserande och krav på att alla borde fira en vit jul.
Jag blir så jävla trött på äckligt moraliserande. Det hjälper ingen, men gör alla som kan sköta drickandet, njutningen, ätandet på ett normalt sätt utleda på moralkakorna och självgodheten.

Det kanske kommer som en chock för många svenskar, men det finns faktiskt de som fixar att kombinera barn och alkohol.
Bara för att en del föräldrar inte kan sköta sig så är inte alla som dricker idioter som skadar sina barn. Jag minns min egen barndom. Att en del vuxna jag kände drack bidrog till att de slappnade av, blev roliga, glada och även generösa. Min barndoms somrar (och även jular) var mysiga, trevliga och roliga trots öl, vin och även någon enstaka snaps. Min pappa drack gärna öl till maten och jag har aldrig sett min pappa odräglig (och med tanke på hur mycket han jobbade och slet för att försörja oss så ja, han var värd det), Alla har inte dåliga minnen av alkoholbruk vid semestertider.
.
Varenda jävla år får jag höra av nykterister och självgoda moralister att ALLA borde fira en vit jul, en nykter midsommar och ge fan i att dricka på sin semesterledighet för barnens skull.
När jag då påpekar att jag faktiskt inte har några barn så tycker de att jag ska ge fan i att dricka ändå som nån sorts form av solidarisk nykterhetsgrej för alla barn som har föräldrar som blir idioter när de dricker. Solidarisk nykterhet ? I helvete heller!!!

Jag vet inte hur många gånger jag har blivit kallad för saker av självgoda nykterister som gillar att fördöma andra. Och då har det räckt att man druckt en öl.

- "Det är sååå patetiskt med folk som dricker."- "Om du dricker så måste du ha ett väldigt innehållsfattigt liv."- "Man faktiskt kan ha roligt utan alkohol!"

Jag trivs med mitt liv, jag har roligt varje vardag utan alkohol. Så vad fan gör det att jag dricker ibland på helger eller njuter av ett glas öl till maten när jag är ledig. Varför allt eller inget? Ett glas grogg, en snaps eller ett glas öl? Måtta?
Ni moraliserande nykterister verkar inte ha funderat på att vi andra kanske dricker för att orka kunna stå ut med er odrägliga dömande moralistarslen.
Nästa gång jag får höra att jag borde fira en vit jul ska jag byta ut snapsen till white russian.

Men idag ska jag gå och hälsa på mina föräldrar för att äta sillbord. Till det ska vi dricka öl och snaps.

Alla är unika med eller utan diagnose

Den första maj piblicerade Metro denna artikel.

"Jag önskar att jag möttes av förståelse och kunskap i stället för fördomar. Jag önskar att vården inte klumpade ihop oss till en grötig jobbig massa. Att jag kunde få samma hjälp för min emotionella instabilitet som för mina andra diagnoser. Och att människor jag möter slutade klumpa ihop alla som har samma diagnos. Emotionell instabil personlighetsstörning behöver få sin upprättelse. Det borde vara lika okej att säga att man har den diagnosen som andra utan att bli utdömd. Har du känt en av oss har du inte känt alla."

Om någon vill  undvika att "bli sin diagnos" så är väl det ändå det enklaste alternativet, att låta folk bedöma en utifrån hur man agerar och inte efter vilka diagnoser man berättar att man har. Det kan förklara dåligt beteende, men aldrig ursäktas.  Ett annat angreppssätt är att sluta skylla allt avvikande beteende på diagnosen. Är man vuxen och inte "omyndigförklarad" (termen försvann 1989 officiellt), så får man ta sitt ansvar. För alla andra ska inte behöva anpassa sig för en person.

Jag har träffat på många människor genom åren som ursäktar dåliga beteende med att de har en viss typ av diagnos (allt från våldsamhet, utbrott, grova kränkningar, etcetera) och vill att alla andra ska anpassa sig efter deras pipa.
När jag t ex gick i högstadiet hade jag en klasskamrat som kunde bli väldigt våldsam och det ursäktades alltid med att han hade en diagnos (i hans fall adhd). Det var ofta som andra elever fick skulden när han hade slagit dem.
Jag minns när han hade förstört ett skolarbete för mig och min kusin  för att sedan spräckte läppen på min kusin när han frågade varför han hade gjort det. Det var min kusin som fick skulden av lärarna och vi fick höra att vi skulle visa förståelse. En annan gång slog han en annan elevs huvud genom en fönsterruta.
Än idag får t ex många barn dagligen ta emot kränkningar av många olika slag av någon har ex "speciella behov". De får lära sig att ge vika för egna behov och tolerera att andra överskrider deras eftersom hen inte har "förmåga att kontrollera situationen", vilket tydligen den utsatta har enligt sådana resonemang.

Att man har en diagnos ursäktar aldrig att man beter sig som ett rövhål.

Veckans GAS-sketch: "Roger kör flakmoped i sömnen"

Skärpning filmrecensenter och sköt ert jobb!

SVTs filmrecensent C-G Karlsson sade när han var med i Nyhetsmorgon för att recensera den nya "Ghostbusters"-filmen att han egentligen skulle ha velat tycka om den filmen och gett den ett högre betyg på grund av kvinnohatande nättroll, men att det inte gick då han inte tycker att den är bra. Men han sade också samtidigt att det säkert är andra av hans "kollegor" till filmrecensenter som kommer ge filmen högre betyg bara för att de inte vill ge de kvinnohatande nättrollen rätt i att filmen faktiskt är dålig.
När jag kollar runt bland en massa olika filmrecensenter så märker jag att C-G Karlsson har helt rätt i det sista påståendet. 

Många svenska recensenter verkar ge den ett hyfsat bra betyg, men när man sedan läser igenom så lyser det igenom att de har gett filmen ett högre betyg än vad de i själva verket tycker att den förtjänar. Det är så jävla patetiskt!

En sådan filmrecension var av Emma Gray Munthe i Aftonbladet. Hennes recension verkar mest gå ut på att skriva hur bra det var att det var kvinnor i huvudrollerna istället för män fast det samtidigt lyser igenom om att Gray Munthe tycker att det är en dålig skitrulle. En annan jubelidiot till recensent tokhyllar filmen och hävdar samtidigt att allt som inte är bra med filmen är den gamla filmens fel. En annan är Anna Hellsten i Svenska Dagbladet vars hela recensionen verkar gå ut på att berätta hur överskattad originalfilmen med män är samt vilja skriva ut sin avsky till de som kritiserat filmen på internet. Efter att ha läst den recensionen kan jag bara konstatera att recensenten Anna Hellsten är en idiot som inte är värd att ta på allvar, 

Problemet med många filmkritiker och recensenter i Sverige är att de allt för ofta ger bättre betyg för den goda sakens skull. I "Ghostbusters" fall på grund av att recensenterna vill visa att de inte gillar kvinnohat och nättroll. 

Ett annat exempel är den svenska ungdomsfilmen "Cirkeln" som tokhyllades av de flesta recensenter trots att den egentligen är en medioker rulle med stora luckor i manus, dåliga skådespelarinsatser och halvtaskiga effekter. Den blev snarare upplyft enbart på grund av att det är en svensk film med en massa unga tjejroller och att den riktar sig till unga tonårstjejer. 

Ännu ett exempel är det svenska tonårsdramat "Säg att du älskar mig", en film som handlar om en tonårstjej med invandrarbakgrund som blir brutalt våldtagen av två killkompisar samtidigt som en tredje håller vakt. Den filmen vann till och med ett antal guldbaggar. Den filmen tog upp ett annat väldigt viktigt och svårt ämne och fick därför mer beröm än vad den förtjänade trots pinsamt urusla skådespelarinsatser och ännu sämre skrivna repliker. Ingen filmrecensent hade kunnat såga den filmen utan att själv framstå som ett hjärtlöst rövhål som försvarar våldtäkt. Att en av de unga skådespelarna som spelade en av våldtäktsmännen dog i en trafikolycka innan filmen hade haft premiär hade förmodligen också en del i att filmen blev hyfsat hyllad (för vem vill totalsåga en ung killes enda rollprestation när killen just har dött i en tragisk olycka).

Av samma anledning fick riktigt värdelösa skitfilmer som t ex "Hata Göteborg", "Återträffen" och "Fjorton suger" bra recensioner trots att de suger getballe (de filmerna ville också förmedla "viktiga budskap" och därför fick de högre recensioner än vad de var värda, för den goda sakens skull).

Skärpning svenska recensenter. Jag vet att ni egentligen menar väl men ert jobb är att recensera film, inte leka moralens riddare.

Nåja. Jag har själv inte sett den nya "Ghostbusters" ännu och tänker i alla fall inte se den på bio, möjligen genom någon streamingstjänst så jag slipper betala för skiten. Men det har inte ett dugg med att det är kvinnor i huvudrollerna. Jag tyckte faktiskt att hela detta verkade vara en pissig idé redan innan jag ens visste att det skulle vara kvinnor i rollerna. Den största anledning till mitt beslut är på grund av de genomusla filmtrailers jag har sett då de har gett mig intrycket av att filmen i fråga är totalt värdelös. Specialeffekterna verkar dessutom vara sämre än i originalfilmen vilket är anmärkningsvärt uselt med tanke på att originalfilmen är över 30 år gammal.
Dessutom har samma trailers gett mig intrycket att filmen är på en typ av den sämsta typ av Saturday Night Live-nivå när det kommer till humor som verkar gå ut på "Om jag skriker högre än dig är jag roligare oavsett skämtets kvalitet".

En annan anledning är att jag sedan länge är sjukligt trött på remakes och reboots av alla de slag. Ska det vara så jävla svårt för producenterna, manusförfattarna och regissörerna i Hollywood att ens försöka göra någonting eget.
Jag har hör att Tim Burton kommer göra en ny filmverion av "Dumbo", som om det inte räcker med att han redan har förstört "Kalle och chokladfabriken" och "Alice i Underlandet".

När tvingades den svenska barnlitteraturen bli "lagom"?

Jag trodde att böcker var en konstform. Att sätta villkor på hur konst ska se ut och vilka budskap de måste sända trodde jag hörde till diktaturer.

Förlaget Bonniers har tydligen utfört påtryckningar på författaren och illustratören Jan Lööf och krävt att han ska rita om bilder i i två av sina populäraste böcker, bl a en 50 år gammal bok ("Morfar är sjörövare" från 1966) för annars tänker de inte släppa dessa i nytryck.
Samtidigt hävdar Eva Dahlin, litterär chef på Bonnier Carlsen, att Jan Lööf och hans författarskap är otroligt viktigt. Inte viktigt nog om de vill få honom att rita om bilder i en bok som han skrev för 50 år sedan. 

Några som inte gillar att folk försvarar Lööf och tycker att Bonniers gör rätt i att refusera böcker är Svenska Dagbladets Erika Hallgren som kallar det "klickfiske för konservativa gammelgäddor" och Aftonbladets Elise Karlsson som kallar nyheten en "nyhetsanka" och tycker att Jan Lööf borde lära sig av andra författare som ändrat gamla verk. En annan är Jonas Gardell som i Expressen hävdar att nyheten är en nyhet som inte finns och kallar samtidigt Jan Lööf för "en grinig gammal barnboksförfattare” som ”springer till DN och gnäller”.

Visst har förlag rätt att ändra sig och förhoppningsvis kan Jan Lööf gå till ett annat förlag, men troligen kan han inte det beroende på hur hans kontrakt med Bonniers ser ut. .

Jag är personligen ett stort fan av Jonas Gardell, hans litterära verk och även hans humor.
Och den dagen Jonas Gardells förlag bestämmer sig för försöka tvinga honom att skriva om sina äldre böcker för att de är "kontroversiella" så kommer jag att protestera  precis som nu vid Jan Lööfs fall. Men den dagen antar jag att Gardell och många andra inom nöjesvärlden kommer gråta floder i media och ropa om både cencur och förtryck, men Gardell har ju visat sig många gånger att vara lite av en självgod hycklare och rejäl kålsupare. Att Gardell är så censur-glad att han inte ens tycker att media borde rapporterat om händelsen, säger en hel del om hans hyckleri. Det blir lite komiskt att han klagar, samma Gardell som gick i taket när sjukhuset i närheten där han bor ville bygga större och därmed "förstöra hans utsikt".

Problemet är att Gardell och Bonniers inte ser skillnaden mellan en redaktörs arbete innan utgivning och hur man behandlar redan utgivna verk, det är en väldigt stor skillnad. Om ett förlag inte vill ge ut böcker i nytryck då det inte finns något intresse längre för dem är det en sak. Det borde vara efterfrågan som ska styra om boken/böckerna ska ges ut igen, eller författaren genom att han går till ett annat förlag (om nu inte giriga storförlaget har fått till ett avtal som gör det omöjligt).  Om förlaget refuserar med motiveringen att de inte tror att boken kan bli en kommersiell framgång är det en sak, men i detta fall finns det fortfarande en stor efterfrågan på dessa böcker och Bonniers är så rädda för att stöta någon att man överreagerar vilket är idiotiskt och fegt.
Många som håller med Gardell och de andra som försvarar Bonniers har inte förstått vad frågan egentligen handlar om utan tror istället att det handlar om rasism då de själva inte har läst böckerna. Jan Lööfs böcker är med rätta älskade av många som de är, säljer som de är och går inte att rita om utan att försämras. Förlaget tycker att Lööf har skildrat stereotyper, men Lööf skildrade snarare på ett humoristiskt sätt en verklighet som han upplevt. En av figurerna i böckerna som Bonniers vill att Lööf ska rita om är en person som han var kompis med i verkliga livet. Killen med trumman var en jazzmusiker som var kompis med Jan Lööf och kläderna han har på bilden var hans scenkläder. Han hette Rebop Kwaku Baah (13 februari 1944 – 12 januari 1983) och lirade percussion.

Gamla böcker är gamla böcker. Har man problem med den tidens normer och regulationer så behöver man inte läsa dessa. Det är trots allt ett kulturarv som har en originalform.
Det är riktigt illa när förlagen begränsar författarnas fantasi och den fantastiska världen för barn! Det är riktigt illa när allting måste vara så totalt korrekt att en person i en bok anses "för utklädd" eller inte ens får sova med solglasögon på. I vilken jävla värld har vi hamnat då? Då finns det ju ingen plats för figurer som Pippi Långstrump eller andra starka karaktärer. När tvingades den svenska barnlitteraturen bli "lagom"? När började vi sätta gränser för fantasin? Hur länge har vi kvar mångfalden om vi sågar av och krymper ner det som ska kallas folkligt?
Det är oerhört skamligt att det utövas påtryckningar på upphovsmän inom konst, litteratur och musik att ändra på sina skapelser i efterskott bara för att en högljudd liten grupp besserwissers i nutid anser att de kan vara skadliga. Man formligen pissar på skaparna av konsten, nedvärderar alla som tagit del av den genom åren och underskattar nya generationers förmåga att bilda sig sin egen uppfattning.
Det kanske är lika bra att man rensar ut allt kultur och allt annat med för det kommer ändå bara att kränka någon bajsnödig stolle. Bränn alla böcker, lägg ner Internet, kasta all musik och sluta sänd tv så får vi se hur roligt vi har sen.

Om vi ska vara konsekventa i våra beslut så ska nytryck av andra böcker också stoppas eftersom dom innehåller negativa stereotyper. Emil-böckerna är ju typexempel ur vissa perspektiv, exempelvis kvinnoroller och klassamhället plus synen på snåla smålänningar. Men det är historiskt rätt invänder ni. Jo, och det är Jan Lööfs teckningar också - det fanns en jazztrummis som uppträdde ibland i liknande klädsel. Då är vi åter framme vid frågan, fast i andra ord: vem avgör vilka litterära skildringar av stereotyper som är acceptabla och på vilka grunder?
Jag tror att det kan finnas en poäng att ha böcker med stereotyper. Barn kan lära sig om dem och bli medvetna om problemet. Synd att man inte tänker på det.
Ska jag vara ärlig så tycker jag att det är ren idioti att förbjuda stereotypa bilder, så fort något animerats så blir det stereotypt. Det är som att förbjuda verkligheten.

Faktum kvarstår; Det finns gott om folk som vill censurera allt som inte följer dagens normer. Nervositeten över möjliga kränkningar är så stor att redan tanken räknas. Om man skall vara livrädd för allt som inte är 100% politiskt korrekt så kommer samhället att bli helt utspätt. Men folk blir numera kränkta av precis vad som helst så gränsen är framflyttad. Långt. Vad blir nästa drag? Bokbål?

Förlaget har rätt att refusera, men vi som gillar Lööf har rätt att be dem dra åt helvete också.

Aftonblaskan censurerar, men det är ju ingen nyhet

Igår kommenterade jag en artikel på Aftonbladets facebooksida som handlade om Zara Larsson, men det tog inte lång tid innan den togs bort. Jag skrev inte på något sätt personangrepp, kränkande eller hatiskt utan  skrev sakligt och refererade enbart till vad Larsson själv har skrivit eller sagt. 

Tack Aftonbladet att ni så öppet visar att ni är hycklare som inte tål fakta eller saklig kritik. Men jag är inte förvånad då vem som helst verkar kunna kalla sig journalist idag.

Här är kommentaren jag skrev på på deras facebooksida:

"Är aftonbladet sponsrade av Zara Larssons föräldrar?
Och pratet om att hon får utstå så mycket hat tar jag med en liten nypa salt efter det som hände med den där hockeyspelaren i somras. Han svarade lite skämtsamt "Det är skönt att inte ha internet ibland." på hennes twitter efter att hon uppmanade folk där att titta på Svtplay och att hon skulle göra Allsång på skansen till hennes bitch på internet. Zara Larsson svarade honom med att blocka och att skriva personliga påhopp. Ändå lyckades skvallerpressen få det till att han hade bedrivit hat och trakasserier mot henne. 

Denna tonåring förtjänar absolut inte att bli hotad och trakasserad, men hon är inte så oskyldig som hon framstår. Vill inte hon själv möta hat, borde hon inte sprida hat. En person ska kunna kritiseras pga henoms uttalanden, oavsett vilket kön denna person har.
Väljer man att publicera spydiga kommentarer, artiklar eller debattinlägg så får man räkna med att folk kommer att kommentera samt att ifrågasätta, det är ju genom diskussioner som folk får en större förståelse och mer kunskap om andra människors sätt att tänka på och deras åsikter. Det är ju inte envägskommunikation som är lösningen på problemen vi har idag. 

En feminist är någon som känner igen jämlikhet och fullständig humanitet bland kvinnor och män. Det gör inte Zara som exkluderar och enbart är ute efter egen vinning."

Skvallerjournalister som har utsett sig själva till "sanningens riddare" men snarare blir megafoner är objektiva nyhetsförmedlare. De använder de sina kanaler och sitt inflytande till att sprida propaganda istället för journalistik så att de inte ens tål att någon inte håller med dem till fullo i deras floskler.

Alla tafsar, oberoende av kön

För en månad läste jag denna debattartikel på Metro.Även om hon är en HBTQ-person så borde ju inte detta vara hennes största problem i världen.
Jag har själv vid åtskilliga tillfällen fått tröttsamma kommentarer av fulla kvinnor som druckit för mycket och tror att de är "Guds gåva". Kommentarer är bara att ignorera eller säga till att man inte är intresserad. 
Vill man inte ens ha kommentarer kan man ta och hångla privat istället för i det offentliga rummet.

Jag minns för några år sedan då en ung killkompis med invandrarbakgrund blev sextrakasserad av en kvinna gammal nog att vara hans mamma. Hon trängde in honom i en toalettbås och vi hörde hur han högljutt protesterade. 

Han: "GE FAN I MIG!"

Hon: "MEN JAG KAN VÄL FÅ KÄNNA, JAG VET JU ATT DU EGENTLIGEN VILL!"

Han: "NEJ LÅT BLI MIG JÄVLA KÄRRING"

Hon: "NÄMEN KOM IGEN! OM DU KNULLAR MIG SÅ FÅR DU KNULLA SYRRAN OCKSÅ!"

Han berättade senare att han var livrädd, tanten blev inte ens utkastad då vakterna bara tyckte det var lustigt. När jag själv var yngre och bodde i en mindre stad så var det jättevanligt med exakt sådana medelålders kvinnor som var ute efter lammkött på krogen i form av killar som var i deras barns åldrar. De tafsade mer än gärna, kom med oanständiga förslag och klämde yngre killar på röven och skrevet. Om någon yngre gosse blev för full så tog de gärna "hand om honom" och försöker få med honom hem eller i alla fall in på toaletten. När de hade blivit packade och inte fått något ragg kunde de även ibland kladda lite och försöka på vakterna vilket brukade få vakterna att bli rejält generade.

Jag minns även när jag pluggade på en folkhögskola för X antal år sedan. På en annan utbildning gick en tjej som var uttalad radikalfeminist och alltid pratade om hur förtryckta kvinnor var av män. Därför blev det lite bisarrt när jag och en klasskompis gick ut en lördagskväll på nattklubb och träffade henne där. Det första hon försökte göra var att köra tungan i halsen på min vän vilket han inte alls var intresserad av. När hon efter en längre stund äntligen förstod vinken att han inte var intresserad vände hon sig istället mot mig, tog tag i mina händer och försökte med tvång få mig att ta henne på brösten vilket jag inte hade något som helst intresse av (dels för att jag inte var ett dugg intresserad av henne för fem öre, dels för att hon gick i samma klass som min dåvarande flickvän, men först och främst för att hon var kraftigt berusad). På måndag när skolan hade börjat fick vi höra från kompisar på skolan att hon hade sagt att vi både hade försökt tokraggat på henne under lördagskvällen. Länge leve närminnet :p

Alla människor oavsett kön gör så samt raggar på krogen, inte bara heterosexuella killar. Jag har själv fått väldigt många konstiga kommentarer genom åren av både heterokillar, heterotjejer samt HBTQ-personer av båda könen och jag har säkert även sagt många konstiga (och säkert även opassande ibland) grejer till andra på krogen, men vad fan.... .....är för bövelen bara att säga nej om man inte är intresserad. Tafsar de så får man ta och säga till vakterna.

Ännu en storm i ett halvtomt vattenglas

Undrar om nyheter24 hade klarat sig en vecka utan att skriva nått om Zara Larsson? Denna sida borde byta namn till ickenyheter24.
Är de sponsrade av hennes föräldrar? Vad är egentligen grejen med alla deras skitartiklar? Speciellt när deras läsare till och med skriver att de inte vill läsa sådan skit.
Det är skamligt att de skriver mer om en 17-åring än om t ex vad som händer i Syrien etc. Fattar inte! Det går inte en dag utan att det skrivs om denna unge! Förstår inte storheten med henne faktiskt. Mig veterligen har hon väl haft en hit För mig är hon på samma nivå som t ex Amy Diamond och inte fan är hon någon världsstjärna.

Frågan är väl varför folk pratar om henne? Varför är hon intressant? Hon gör på sin höjd medioker musik. Hennes så kallade politiska "statements" är antingen direkt motsägelsefulla, slumpmässiga eller korkade och meningslösa (t.ex kondomen över benet). Vad är grejen? Mer än ofta stavar hon fel, hur kan det vara intressant?
Hon har ingen stor karriär i USA och varför skulle hon ha det? Varken hennes röst eller låtmaterial är särskilt unikt, påminner mer om de låtar Idol-vinnarna släpper. Hon är visserligen och kan så klart kanske ha en stor karriär framför sig, men än så länge har hon inte visat något särskilt. Inget annat än en liten unge med megalomania skada, en person som är väldigt snabb på att själv slänga ur sig skit både till höger och vänster och när hon får mothugg skriker om näthat (dock inget ovanligt för en 17-åring). Hon bör lära sig att tänka vad hon skriver eller säger i det allmänarummet då det är både fans och icke fans som följer henne på alla medier.

Angående detta med den där hockeyspelaren så reagerade hon som hon brukar. Hon skriver att hon ska göra allsång på skansen till hennes bitch på internet. En kille svarar skämtsamt att det är skönt att inte ha internet ibland varpå hon går fucking bananas. Taggarna utåt direkt, total avsaknad av självdistans, dryg attityd, blocka och personliga påhopp.
Hon blockerar honom så att han inte ska kunna försvara sig och fortsatte sedan förlöjliga honon (bl a på grund av hans namn).

Ändå så lyckas nyheter24 få det till att hon blir hånad, gör om gör rätt era patetiska wannabe-journalister. Om Zara skulle uttrycka sig rasistiskt om någon och en annan person skulle skriva något negativt om det uttalandet, så skulle personen direkt bli påhoppad som kvinnohatare och mobbare. Otroligt pinsamt och larvigt. Ganska kul ändå att denne man inte får säga att det är skönt att han inte har internet ibland då han mest troligen inte vill se eller höra henne sjunga. Men Zara ska få lov att lägga vilken typ av kommentar som helst, skämt eller seriöst. Utan att någon ska bry sig? Det ironiska i hela denna sk "jämställdhetsdebatt" är att en manlig version av Zara på sin höjd hade blivit hånad av media och idiotförklarad.
Att Camilla Läckberg fortsate att "dissa" Axelsson via sociala medier visar ju bara hur otroligt barnslig hon är, hon är fan över 40 och håller på som en barnunge med objektifiering och utseendefixering, samt försöker fortsätta att surfa på "uppmärksamheten" och säger att det är helt ok att bedöma människor efter hur dom ser ut. Idiot! Om en kille la ut en bild på en tjej som är vältränad och sa att ''så ska en tjej se ut'' så skulle den personen, med rätt, bli idiotförklarad.

Att sedan en person som t ex Clara Henry, som i vanliga fall brukar ha väldigt vettiga åsikter och som många unga tjejer ser upp till försvarar henne är jävligt sorgligt.  En feminist är någon som känner igen jämlikhet och fullständig humanitet bland kvinnor och män. Det gör inte Zara som exkluderar och enbart är ute efter egen vinning.

Denna tonåring förtjänar absolut inte att bli hotad och trakasserad, men hon är inte så oskyldig som hon framstår. Vill inte hon själv möta hat, borde hon inte sprida hat. Skall inte en person kunna kritiseras pga sina uttalanden, oavsett denne persons kön.
Väljer man att publicera artiklar eller debattinlägg så får man räkna med att folk kommer att kommentera samt att ifrågasätta, det är ju genom diskussioner som folk får en större förståelse och mer kunskap om andra människors sätt att tänka på och deras åsikter. Det är ju inte envägskommunikation som är lösningen på problemen vi har idag.

Dagens i-landsproblem. Samma skit varje år!

Suck!

Det är samma jävla gnäll varje jävla år! Gnäll om "orättvisan" i att det är fler män än kvinnor som blir bokade på festivalerna runt om i landet och att det ska vara 50/50. Att sedan de bokningsbara artisterna faktiskt inte är 50/50 ignoreras. Det är inte direkt så att man delat upp musikvärden i två lika stora delar där den kvinnliga halvan hoppas över. Den är så oändligt mycket mindre, men den växer vilket såklart är bra och bör uppmuntras..... .....Men det får vara på lika villkor! 
Jag tror på allas lika värde och lika rättigheter, men tycker inte att några ska få gå före för att det ska se snyggare ut på papperet. Jag är själv en HBTQ-person men tycker inte att någon ska få förtur till scenerna bara för att de råkar vara icke hetero likt mig.

En musikfestivalarrangör har en uppgift, att ge sin festivalpublik de artister som den festivalens publik vill se, Att det finns mer musiker som är män än kvinnor inom populärmusik är ett faktum och det är därför de är i majoritet på festivalerna. Inom t ex rock, hårdrock, goth, synth och metalmusik så går det ca 100 manliga band på varje kvinnligt och skulle då t ex Sweden Rock Festival eller Wacken börja könskvotera så skulle de med det begå ekonomiskt självmord då publiken väldigt snabbt skulle svika om de inte får se de band som de vill se. Men det är väl fritt fram för vem som helst att starta upp en festival med bara kvinnliga artister, om de tror att det kommer bli en succé. Gör det istället för att kräva att andra ska göra det.

Innan någon ens får för sig något vill jag tillägga att jag inte alls hatar Zara Larsson, men däremot har jag fått intrycket av att hon verkar vara en oerhört odräglig och bortskämd skitunge som haft det lite för lätt i livet. Att hon tidigare t ex hyllat internatskolan Lundsberg (när det senast var skrivirier om tortyr, kamratuppfostran och mobbing där) gör inte mycket för att ändra min syn på det hela.
De allra flesta festivaler släpper inte alla namn de har bokat på samma gång utan sprider ut när de släpper namnen för att kunna hålla intresset vid liv (nu valde de att släppa nyheten om att Zara Larsson ska spela där senare och på affischer som tryckts efter den nyheten är faktiskt hennes namn med). De största som är headliners står högst upp på affisherna och resten brukar stå i alfabetisk ordning och då Zara börjar på Z kommer hon därför långt ner.

Anledningen till att Zara Larssons namn inte står högre upp på affischen är inte för att hon är tjej utan att hon faktiskt inte är en så stor artist som en del puckon verkar ha fått för sig. Om Madonna eller Beoyncé hade kommit och spelat på Bråvallafestivalen så är jag jävligt säker på att de hade varit headliners och haft sina namn högst upp på affishen, inte för att de är tjejer utan för att de är så pass stora artister som drar extremt stor publik.
Bråvallafestivalen (precis som alla andra festivaler och stadsfester) väljer headliners som de tror och räknar med kommer dra dra mest folk. Musikindustrin är en kommersiell bransch, de som drar in mest får störst fördelar, så enkelt är det faktiskt. Musikbranschen är lika hänsynslös för alla. Det har inget med kön att göra. Trots allt, är det konsumenterna som lyfter fram eller ratar en artist. Festivaler försöker få in artister för att uppträda som lockar så mycket publik som möjligt för att tjäna så mycket pengar som möjligt. Festivalerna försöker utforma sina reklamaffisher för att maximera inkomsten och med tanke på den festivaldöd med alla de festivaler som gått i konkurs är det orimligt att förvänta sig något annat.
Om man vill uppskatta hur mycket folk en artist drar till en festival så vore t ex antal sålda skivor och antalet likes på Facebook vara en bättre måttstock än t ex antalet spelningar på Spotify då det kan jämföras med "1 rösträtt per person i ett val" vs "man får rösta hur många ggr man vill". Tittar man på detta så har festivalens headliners många många gånger flera fans än Zara Larsson och Little Jinder. Lever man i bubblan att all musik som räknas finns på Spotify kanske man behöver se över vad man har i medicinskåpet.


Nu är det risk att jag låter extremt sexistisk, men ibland känns det som att det måste vara ganska bekvämt att vara kvinnlig artist då det verkar som man inte kan misslyckas och om man gör det är det alltid någon annans fel. Går det bra ska man ha extra hyllning för att man lyckas som tjej, går det dåligt så är det för att man aktivt blivit diskriminerad av elaka stygga karlar. Varför i helvete ska allt skyllas på "patriarkatet" som om det är någon överhängande konspiration i alla sammanhang? Att påstå att de som anordnar Bråvalla medvetet bokar mer män än kvinnor för att stärka "patriarkatet" är ju bara löjligt, patetiskt och inte baserat på någonting annat än paranoida spekulationer. Pengar är med största sannolikhet syftet, tror de att de tjänar mer på vissa artister än andra kommer de självklart fokusera på dessa artister. Det är ju helt naturligt i mina ögon i alla fall, och har inte ett skit att göra med kön överhuvudtaget.

Jag tycker inte att man kan säga att kvinnor "stängs ute" bara för att det inte är lika många kvinnor som män som är stora kända musiker. Efterfrågan är vad den är, man kan inte bestämma vad folk ska gilla och man kan inte bestämma vilka artister festivaler ska hyra in.
Självklart ska unga tjejer uppmanas och uppmuntras att plocka upp ett instrument och ta för sig på samma sätt som killar, men om det av naturen faller sig så att killar dras mer till musiken (och hårdrock med alla dess attribut) och tjejer generellt drar sig till andra intressen, så kan man omöjligt tvinga festivaler att ha lika många band med tjejer som killar.
Jag förstår inte varför det skulle vara så viktigt att hela tiden ha "lika" fördelat könen i alla tillfällen, eller snarare lika mycket kvinnor som män. Det klagas ju aldrig om rollerna är ombytta.


Som jag har skrivit många gånger tidigare. Det finns en anledning till att t ex Arvika gick käpprätt åt helvete, de var alltför upptagna med att komma på korkade ideer som "Hångelgaranti" och att könskvotera in kvinnliga artister istället för att kolla vilka artister deras besökare vill se. Att se spelningar könskvoterat är för mig lika främmande som att könskvotera min skivsamling (kommer aldrig att ske).

PS.
Vad den där Günther än har sagt eller skrivit skiter jag dock fullständigt i på samma sätt att jag skiter i "artister" som Dr. Bombay, Rednex och DollyStyle

Alla har rätt att backa ur sex

Jag läste denna för en tid sedan.

Två av punkterna tycker jag tycker är mycket viktiga att ta upp, det är något som det vare sig skall finnas förståelse eller acceptans för."Cispersoner" som provoceras av transkvinnors existens och tar till våld och även "ciskillar" som inte kan handskas med sin egen attraktion för en transkvinna och mördar denna. Fruktansvärt och sjukt.. "Knacka bög" och "knacka transa" är ju i princip en sport för en del än idag och det är ett samhällsproblem eftersom samhället inte förmår skydda sina medborgare.


Men en av dessa tre punkter är enbart störtlöjlig.
Är det diskriminerande att heterosexuella killar inte tänder på transor/kukar och föredrar vaginalt samlag? Gäller inte rätten att säga nej och rätten att ha vilka preferenser man vill om det är en transperson. I så fall ska jag säga samma sak när jag får nobben av en lesbisk kvinna, då är hon trångsynt och hbtq-fientlig. Då jag själv är en HBTQ-person (bisexuell) så måste ju de lesbiska kvinnorna vara HBTQ-fientliga när de inte vill ligga med mig, i alla fall enligt Aleksas logik. Att ondgöra sig över detta är ju precis lika orimligt som om jag skulle försöka börja stöta på lesbiska kvinnor och sedan bittert ondgöra mig över det oundvikliga fiaskot som därpå skulle följa. Om inte annat kan man ju undra om inte transpersoner själva tänder på andra transpersoner, i så fall kan Aleksa söka "bekräftelse" av andra transpersoner?
Kom att börja tänka på den lesbiska porrskådisen Lily Cade. Då hon nekade att spela in en sexscen med en transperson, sk shemale, av den enkla anledningen att hon inte gillade kuk så fick hon ta emot enormt mycket näthat och blev även anklagad för att vara transofob.


Aleksa verkar ställa rätt konstiga krav. Det är väl lika naturligt att för en heterokille att kunna backa för att åtrån inte överbryggar något denne hakat upp sig på, som det är före tjej att backa ur från en kille hon får veta något som hon finner något svårsmält. 
Faktum är ju att man äger rätten att backa hur mycket åtrå man än känt och den rätten gäller för alla människor vare sig man identifierar sig som en hetero, homo, bi eller transperson. Aleksa har också samma rätt att backa och säga nej om hon upptäcker att en kille som hon är på väg i säng med inte alls är vad hon trott, eller om hon upptäcker att det hon vet inte går att överbrygga trots åtrån. Man behöver inte ens en ursäkt för att avstå. Försvinner viljan att vara med den andre är det helt okej att säga nej, alldeles oavsett vad man känt en stund innan och helt utan att behöva försvara det eller ha några sakliga skäl.
Det är faktiskt viktigaste att lyssna till sig själv och agera på ett sätt som inte får en själv att må dåligt för att man ställt upp på något som man inte vill än att att den andre partnern ska få det sex som denne tycker sig ha rätten till (eller snarare tycker sig haft anledning att tro att den skall få).
Att många killar inte tänder på Aleksa är givetvis inget problem, i alla fall inte för andra än Aleksa och inget som samhället kan eller ska hantera eller påverka på något sätt då man alltid har rätt att neka till att ha sex eller att ingå relationer.



Om någon inte vill ha sex med en transa struntar jag fullständigt i, men en person som inte ens kan umgås med transor skulle jag förmodligen inte vilja umgås med själv heller.

Folk på fester/krogen som man stör sig på

40/50-taggarna
Hyfsat vanligt i mindre städer. Medelålders kärringar och gubbar som inte insett att de inte längre är 18 och är ute efter lammkött i form av killar och tjejer som är i deras barns åldrar. De blir ofta lite för fulla, tafsar och klämmer yngre på röven och paket och kommer med "skamliga förslag".
När jag gick gymnasiet i Hudiksvall och hängde på krogarna i Hudik och Sundsvall var de skitvanliga, var nästan alltid någon kärring som var fram och försökte få med mig eller någon kompis hem. Om någon yngre gosse blivit för full så var det fort någon sådan framme för att "hand om honom" och försöker få med honom hem eller i alla fall in på toaletten.

Lipsillar
Folk som när de druckit lite alkohol alltid börjar tycka synd om sig själv. Låser gärna in sig på toaletten för att prata ut med en kompis och ringer sina gamla ex.

Kuk-Svenssons 
Killar som måste kompensera sitt peniskomplex genom att mucka gräl på krogen. När det fått i sig lite alkohol ska de ut på dansgolvet och när de dansar ska de göra det genom att stå och småjucka bakom främmande tjejer.
Sedan vill de så klart även visa vilka duktiga karlakarlar till slagskämpar de är, helst mot mindre främmande killar som inte ens har varit ute efter att slåss (de vill ju inte riskera att själva åka på stryk), ser de någon feminim fjolla så åker så klart även denne på stryk så de kan få visa hur macho de är.
Blir det trängsel när kvällen är slut och de ska hämta ut sina jackor så kan de såklart inte låta bli att knuffas och bråka ännu mer om någon skulle stå för nära.

Drinkluder
Tjejer (eller killar) som flirtande går fram till killar de inte känner och försöker få dessa att bjuda de på drinkar genom att ge de antydan om att hon är intresserad av honom. Säger man nej blir de oftast sura, fnyser om om att man är en snål jävel för att sedan lunka vidare till nästa idiot i hopp om att istället denne ska bjuda de på sprit i desperat hopp om att han ska få ett skjut.

Kvinnliga bekanta som vill att jag ska dansa med dem. 
För det första tycker jag inte om att dansa, för det andra tycker jag inte om dansmusik, och för det tredje kommer jag aldrig att stå på ett dansgolv så länge det är förbjudet att medtaga cigarr och alkoholhaltiga drycker.
Ok om det är okända jäntor som vill bjuda upp mig, de kan man försöka snacka med istället för att dansa. Problemet är kompisar av kvinnokön som vill dansa "för att det är roligt" trots att de känner till mina preferenser.

Svartsjuka personer 
Fulla killar och tjejer som blir vansinniga och sura på folk bara för att deras fulla flickvän/pojkvän kommit och kladdat på en, och dessutom blir ännu surare för att man puttat bort idioten från sig.
De kan ta gnället med sin partner istället.

Brudar som lägger väskorna i en hög på golvet och dansar runt dem
Antingen så håller du väskan i handen, alternativt hpå axeln, eller så lämnar du den där du satt. På dansgolvet som en snubbelfälla har den inget att göra. Är du inte beredd att lämna din väska i garderob/i vänners vård och inte heller kan hålla i den så bör du överväga vad du har i väskan som är så jävla platskrävande att du inte kan stoppa det i fickorna.

Igår hade alla som heter Victoria namnsdag

Igår hade kronprinsessan Victoria namnsdag. Den kursiva fetstilta texten har inte jag skrivit, utan en kompis skrev den igår på facebook till bilden nedanför.

"Den här bilden representerar en stor del som är fel i världen idag.
Jag understryker först att Estelle inte gjort något ont, och att hon själv inte valt detta, så ingen skugga ska falla på ett litet barn. Detta kommer att handla om ett systemfel. 

Här ser vi vuxna och små barn som samlats för att titta på en annan vuxen och ett barn, inte för att de gjort någon bedrift, utan för att den äldre har namnsdag.
Det barnen som ser på får lära sig är att Estelle är lite speciell, lite mer värd än andra barn, då de får vallfärda för att se på henne och hennes mor på moderns namnsdag.
Estelle får också lära sig att det är något speciellt med henne, att alla dessa kommit för att se henne och hennes mor?  Varför? För att de har fötts speciella i ett system där det spelar stor roll vem dina föräldrar är.

Kommer Victoria och Estelle att besöka alla dessa barn på deras namnsdagar? Givetvis inte. För det är skillnad på folk och folk. Och det är inte prestation, idéer, eller dåd som skiljer oss. Det är vilka som är våran föräldrar.
Detta låtsas Sverige är ok, de lär barnen som ser på att det är ok. "Titta på prinsessorna. Det kommer du aldrig bli. Så beundra dem."
Vi låtsas att det är ok att Estelle får höra: "Du är lite mer värd än de där barnen"."

Många ser kungahuset som kändisar och då de själva är så förtjusta i kändisskap så diggar de även kungahuset. Om jag personligen ska gilla en kändis ska de ha gjort något för att förtjäna min beundran, t ex genom politiskt arbete eller skicklighet inom estetiska ämnen (som t ex musik, teater eller film) och det kan man inte säga om de i familjen Bernadotte idag. Det räcker inte bara med att vara född med arvsprivilegier.Av samma anledning har jag inte ett skit övers för "kändisar" med efternamn som t ex Kardashian eller Hilton.


Det enda kungahus har symboliserat genom tiderna är förtryck, orättvisa och klassamhälle. "Magin", tradititionen och historien består av översitteri och appellerar endast till bakåsträvande sagoboksfetischister. Traditioner med självändamål har inget existensberättigande.